Kalejdoskop är en tub med speglar och färgade glasbitar, som man titta in i och se spännande mönster när tuben vrids. Piteå kommun har lånat förleden i ordet som namn på det kulturhus som byggts ett stenkast från Storgatan.
Det är lite av ett kalejdoskop att titta in i efter inträdet i konsthallen. Först 16 stora färgfotografier från storviltjakt någonstans i Afrika. Döda djur, stolta jägare och människor med döda djur. Som avslutning ett steg in i ett storviltjägarhem med rum överlastade av troféer.
David Chancellor heter fotografen och det vilar något absurt över dessa jaktbilder. Absurditeten når sin kulmen i bilden av kvinnan som sitter där med hatten på bland alla uppstoppade isbjörnar, renar, tigrar, grisslybjörnar och allt det där andra. En uppstoppad djurpark som bostad.
Efter denna färgade jaktskildring är steget en bit till Barry Feinsteins fotografi av Bob Dylan, där han sitter i en limousine med fansen utanför bilfönstret. Det är bara en bild som ställs ut av denne fotograf och eftersom det är ett bra fotografi så räcker det.
Efter denna kalejdoskopiska inledning hamnar vi på hemmaplan, Brita Weglins broderi och måleri. När yrkesskadorna blivit för påträngande efter åren som grafiker gäller nu det för kroppen lättsammare måleriet och broderiet.
Även det onda kan föra något gott med sig och det gäller Weglins omväxling till broderiet. Hon visar i denna utställning att den ibland lite föraktade konstarten förtjänar ett bättre rykte och hon låter broderiet samspela med måleriet.
Det överraskar och lockar till leenden för hon bygger bilder med fri fantasi, ibland utifrån kända motivområden. Där finns något som påminner om den lille havsfrun, kvinnan med fiskstjärt, men Brita Weglin har låtit henne behålla en rejäl fot.
I en annan bild låter hon djur som inte klättrar i träd göra det och trädet har ett mänskligt huvud och en gren som arm. Det sprakar ett fritt tänkande i denna komposition, liksom i hennes andra broderier där hon suddar ut gränserna mellan djur, växter och människor. Här hör vi alla ihop.
De stora fotograferna i premiärutställningen i denna nya konsthall får ursäkta, det är Brita Weglin från Luleå som tar över. Hennes broderi kommer att nå långt.