Buenos Aires,
argentina
Löven har börjat falla i Buenos Aires, men tangon är inget som påverkas av årstidens växlingar. För den är det alltid sol, för att använda en vädermetafor.
Confiteria Ideal är ett klassiskt tangohak i stan, från 1912. Tjocka marmorpelare möter oss där det ska bli 1,5 timmars kurs i dansen ädla konst. Vi hör svenska pratas i salen och en "Kicki från Trollhatten" hälsar välkommen.
Själv tar jag position som kaffedrickande åskådare, medan en i gänget låter sig lära tango av en matador i svart som heter Eduardo. "Uno, dos, tres, uno dos tres (ett, tva, tre) manar han och de fem paren i kursen hittar allteftersom takten och stegen inför sin domptör i mitten. Men han är snar att instruera när han tycker att så behovs.
Eduardo lär ut tango med stort T, den "rioplatsensiska" varianten, som enligt argentinarna själva är den ursprungliga. Den lär ha fötts på bordeller i hamnkvarteren på 1800-talet, men med påverkan från afrikanska rytmer.
"Latinamerikas största bokhandel", El Ateneo, bekräftar tangons storhet. Otaliga är titlarna som rör dansen, men där finns också åtskilliga alster om Carlos Gardel, mannen som under tidigt 1900-tal omformade tangon till att också innehålla sång. Gardel blev en superstar av Elvis dignitet.
Stieg Larsson och Ann Rosman går att hitta i bokhandeln, som från början var en teater. Henning Mankell är dock störst av "di svenske" på El Ataneo, nästan en halvmeter upptas av hans kriminalromaner. Jag undrar osökt hur Kurt Wallander gjort sig som polis i en stad på 12 miljoner människor.