Bisarr och charmig show i lodenrock och negligé
TEATERNypremiärThe Mamut kind of showAv och med Michael NorlindNorrbottensteatern 29 oktober
The Mamut kind of show är en exposé abstrakt buskis.
Foto:
Hur som helst är det svårt att sätta någon etikett på detta framförande.
Han står där i lodenrock. Under har han en röd negligé, och enligt utsago skulle visst delar av den här showen ha växt fram just efter att han en dag öppnat hustruns garderob och tagit på sig detta hennes genomskinliga plagg.
Med clownens klassiska gamla resväska på scenen tar sedan Norlind fram sina attiraljer, och så ger han sig hän i ett associativt förhållningssätt både till scenrummet och dessa anspråkslösa prylar.
Orden är få. Det känns exotiskt i sin lätthet. Och dessa små, spännande tablåer bärs fram med en oerhörd fjäderlätt charm också, speciellt då ett enkelt rep plötsligt förvandlas till en hel orkester.
Egentligen kan man säga som George Costanza i Seinfelt: It´s a show about nothing.
Men ändå är det faktiskt någonting, utan att man egentligen kan sätta fingret på det.
Till vardags är skådespelaren Michael Norlind lärare på Teaterhögskolan i Luleå och har jobbat där till och från ända sedan 1998. Han säger sig stamma ur den fysiska teatern, vilket verkligen märks i showen. De kroppsliga handlingarna och uttrycken är skönt många.
Replikerna är som sagt var få, men de kunde kanske till och med ha varit ännu färre eftersom det som sägs ofta redan syns på scenen.
Efter pausen vallar han in publiken i salongen igen som om vi vore en skock får. Retfullt intressant som scenkonst att man tvingas göra en nedvärderande associativ reflexion över sig själv som åskådare.
Efter invallningen blev andra akten tidvis lite mer som en lös improvisation där mer kärna och mindre äppelskal skulle behövts. Men sammantaget är det tokskönt, lustfyllt, kul och vansinnigt charmigt av Michael Norlind som - om man vill se detta - kör en föreställning till i afton.
Så jobbar vi med nyheter