Stadspuben 1987, Sven Köhler med hustru Birgitta tillsammans med Carina Jansson och Hans Söderqvist.
Kön till Stadspuben är nästan lika omtalad som puben i sig och redan vid öppningen 1967 bildades den. Nästan 32 år senare stod kön fortfarande där, då på grund av puben popularitet – 1967 berodde det mer på att endast 40 personer fick plats. Och en starköl kostade 4,75 kronor.
Scenografen Nisse Skoog byggde inredningen och satte en engelsk prägel med röd panel. Till en början hette den bara Puben och under hela dess levnadstid fanns det gäster som drömde sig tillbaka till starten.
Efter att ha byggt ut till det intilliggande garaget för närmare 200 gäster, öppnat för pubterassen och målat försvann en del av intimiteten.
– Den har blivit för stor. Den har tappat den där gemytligheten. Jag upplever den som en busstation med ölrättigheter, sade förre stamkunden Ola Häggbom till NSD 1992.
Stamgästerna Allan Hedström, Dick Bergman och Hasse Brännmark på Stadspuben i Luleå november 1987
Stadspuben 1987, Sven Köhler med hustru Birgitta tillsammans med Carina Jansson och Hans Söderqvist.
Men vad puben tappade i täthet vann den i popularitet. Mängder av norrbottningar har genom åren klivit upp för trappstegen till entrén och vandrat upp i den trånga gången mot pubens öppning. Dessutom skapades en livescen som inte fått någon motsvarighet efter stängningen 1999.
– Det var speciellt med all musik som spelades där. Det kom ju folk från när och fjärran och spelade. Alla var välkomna att spela om de ville – det var bara att hitta på något, berättade Christer Medfors, som var chef och Stadspubens enda anställda under de sista åren, i en intervju 2016.
Christer Medfors, pubchef på Stadspuben i Luleå.
Anita Rånlund på Stadspuben i Luleå
Mile Radojkovic, Britt Meurer och Janne Söderholm arbetade alla på Stadspuben.
I en intervju från 2016 mindes Britt Meurer, som jobbade på Stadspuben mellan 1976–1991, tillbaka på människorna som passerade bardisken genom åren, en del med egna ölstop som hängde över bardisken. Likt tv-serien "Skål" klev samma personer in i lokalen vecka efter vecka.
– Det var väldigt mycket stammisar. Det var många från teatern – och folk från Kuriren och Norrländskan (skratt), berättade Meurer.
– Det fanns de som hade egna stop där inne, tennstop. Vi spelade mycket dart och många vann sina sejdlar på det.
Anders Andersson, servitör på Stadspuben.
En del av personalen på Stadspuben i Luleå. Anita Rånlund, Anne-Maj Löfmark, Lars-Åke Lundbäck, Eva-Lena Johansson, Myggan Forsman. På knä: Zolejka Sandberg, Britt Meurer, Kicki Lundberg, Maria Lindgren
Magdalena Forsman serverar öl på Stadspuben i Luleå november 1987
Bland profilerna bakom bardisken fanns bland annat "Mille", som hette Mile Radojkovic och började jobba på Stadspuben redan andra veckan efter starten 1967 och stannade fram till 1986 då han öppnade eget i "Milles". För många personifierade han puben och omskrevs som en "sorts allt i allo: omutlig in- och utkastare, servitör, öltappare. Biktfader" av Kurirens Rolf Nilsén efter sin bortgång 2011.
Radojkovic var en av många som sörjde när puben stängde på grund av ekonomiska problem.
– Om jag haft råd skulle jag få liv i puben igen, sa han under Stadspubens sista kväll 2 januari 1999.
Huruvida ekonomin var dålig eller om nya ägaren Provobis bara prioriterade bort den finns det delade meningar om. Men Stadspuben hade åtminstone tappat publik de sista åren, då det dessutom kostade 80 kronor i inträde. Livemusiken försvann och så småningom tystnade även musiken från discjockeyn.
Helena Bergström och Claes Falkebo på Stadspuben i Luleå
Sten Grönberg och Mikael Isaksson på Stadspuben i Luleå
Katrin Andreasson, Kinna, Charlotte Hattenbauer, Falsterbo och Caroline Åberg, Göteborg. Sista dagen på puben
Lars-Åke Lundbäck och Ricard Lundberg på Stadspuben i Luleå november 1987
Anna Andersson på Stadspuben i Luleå
Ingrid Norberg och Ingrid Hassius på Stadspuben 1987
Britt-Inger "Binge" Engström