Ett 20-tal bilder möter besökaren i Galleri Y. De är lika stora och de sitter i rad. En del är svartvita, andra i färg. De föreställer inget konkret, är nonfigurativa som det brukar heta i utställningssammanhang. Är det fotografier eller målningar? På avstånd är det svårt att avgöra.
Det gäller att närma sig Polat Ghasemloos verk. Då blir det begripligare. Nu förstår vi varför bilderna inte hänger på väggen, orsaken till varför de står på tavellister. Bilderna är nämligen skapade på keramiska plattor och tekniken är Polat Ghasemloos alldeles egen. Den kallar han ”keramisk gestural marmorering”.
Mellanordet står för en målerimetod som växte fram under 1940-talet och som gick ut på att färgen droppas, stänks eller kastas på duken. Den kallades också ”action painting” och användes inom den abstrakta expressionismen.
Nu är det som sagt ingen duk som Polat Ghasemloo placerar färgen på och det är ingen vanlig oljefärg eller akryl. Färgen påminner om akvarell, men det kanske är något helt annat. I en intervju på NSD Kultur berättade han häromåret om tekniken:
”Han häller upp vit, flytande porslinsmassa på en gipsplatta med trälister. Sedan applicerar han mönstret och det måste gå fort innan porslinsmassan stelnar. När godset torkat bränns det sedan i 1280 grader.”
Men nu struntar vi i tekniken och ser på bilderna. Vi bjuds på en resa som sätter fart på fantasin. Sådana mönster! Här kan allt ses för den som öppnar sinnena. Är det något som speglar sig i höstis på den svartvita bilden? Så flyger en fjäril iväg på en färgstark bild. Och hur har han fått dit ett träd?
Det är en enkel tolkning av mönstren. Färgen tycks leva sitt eget liv på en del av bilderna, på andra anar vi upphovsmannens handfasta styrning och sedan bilderna där det är gåtfullt hur de vackra mönstren kommit till. Hur har Polat Ghasemloo lyckats med detta?
Själv säger han att denna utställning handlar om att inte känna samhörighet i det jordiska. Det är svårt att uttyda. Utställningstiteln ”977” är början på postnumret till Porsön, ”en platsbank för vemod”. Ja, kanske finns det lite vemod i den gesturala marmoreringen.
Polat Ghasemloo räknar Porsön som sin mentala oas och grav. Där finns hans identitet, för dit kom han från iranska Azarbaijan. Nu är han bosatt och verksam i Stockholm. ”977” är hans första utställning i Luleå och passande nog i sker den galleriet intill den konstskola där han under Lars-Lennart Forsbergs lärande i keramik tog sina första steg på konstnärsbanan.