Det ligger en död igelkott på asfalten på gångvägen. Den har blivit spetsad med en pinne. Vem gör någonting sådant? Varför? Förskolegårdens trista lekpark har försetts med en ny lekkoja i trä och är målad i glada färger. Dagen efter är lekkojan sönderslagen. Vem gör någonting sådant? Varför?
Bakom gamla Konsum i Kalix sitter ett gäng ungdomar, några 12-åringar. Flera röker och när de går därifrån ligger det fimpar och platta ölburkar kvar, skräp från containern är omkringkastat. När Haparanda kommun förser gamla Tornvallarna med belysning är varenda lampa krossad dagen efter. Varför?
Den psykiska ohälsan ökar bland unga och det beror främst på två saker. Den ena är att varenda unge inte har marinerats i kärlek och den andra att varenda unge inte fått lära sig rätt och fel.
Uppnås förståelse för att igelkottar har känslor, kanske har babysar som väntar på att mamma eller pappa ska komma, uppnås förståelse för att kojförstörelse och lampkrossning gör någon ledsen. Då kommer idiotin att upphöra. Inga barn föds som idioter.
En kväll ringer telefonen, jag ligger i sängen och noterar att klockan är över tio. Det är en grabb som ringer, cykelgrabbgänget har sett en fågel och eftersom de vet att jag tycker om djur ringer de och uppmanar mig att komma för att fotografera fågeln. Pojkens entusiasm säger mig att det är dags att ta kameran och hoppa i bilen.
När jag kommer fram flyger fågeln iväg.
Jag blir sittande på en gunga. Ser grabbarna cykla runt och fågeln sväva över trädtopparna. En bit bort skäller en hund i en hundgård.
Fågeln kommer tillbaka, vandrar över en kulle och lägger sig i ett bo omgärdad av en träram en man i närheten har byggt. Jag fotograferar, fågeln ser rakt in i kameran, en helt fantastisk syn.
När jag smyger bort kommer cykelkillarna, de tittar på fotografierna. ”Titta, vad söt” säger en. ”Den ser rakt in i kameran”, säger en annan. ”Kommer du och fotograferar när fågelungarna kommer?” frågar en tredje.
Vi pratar om fåglar och hur viktig varje minut på äggen är för att fågelungarna ska utvecklas och födas. Vi pratar om vilken härlig kväll det är och om livet.
Jag är så glad att jag klev upp från sängen. Vi vuxna borde ta del av ungdomarnas värld oftare, vi är faktiskt välkomna.
Det finns så många fantastiska unga. Det finns också så många som är på fel väg.
Om vi tillsammans bäddar in alla barn i kärlek och ger dem redskap att hantera världen på, får fler unga må bra.