Antologin är lite förbisedd som möjlighet att få se sitt begynnande författarskap i tryck. När en grupp samer samlades till skrivarskola i Jokkmokk i höstas blev resultatet antologin Mån lav synonyma med åtta författares texter och som låg klar till vintermarknaden.
Av de åtta författarna är sju kvinnor och det kanske är ett uttryck för den tid vi lever i. Den en gång manliga författardominansen har förbytts i en kvinnlig. De åtta skriver båda prosa och poesi och på svenska, norska och de samiska språken.
Författarna i antologin är Ann Maj Kuoljok Albinsson, Lisbeth Kielatis, Anna Sofie Bull Kuhmunen, Maj-Britt Larsson, Sara Inger Eline Sara, Nils-Henrik Sikku, Lilian Monika Urheimc och Anne Wuolab.
Det är alltså texter på de samiska språken men ibland översatta till svenska eller norska. Eftersom anmälaren inte behärskar samiska så får denna anmälan stanna vid de svenska texterna. Lisbeth Kielatisdikter finns i båda språkversionerna, här Vintergatan:
Vintergatan som en bågstångnorrskenet formar sigsom kåtastängeröver himlavalvetVästanvinden blåser litesuddar utkvar finns en känsla av värme
*
Dikterna i antologin handlar mycket om naturen i Sapmi, om det som bjuds av växter, bär, fisk och djur, då naturligtvis främst renen. Och så naturligtvis kärleken mellan människorna. Men så finns där inslag av en lite tristare, påträngande verklighet. Omvärlden gör sig påmind. Här är Maj-Britt Larssons dikt Det nya ordet:
Sommaren 1986 fick vi lära oss nya ordEtt av dem var TjernobylFörst var det inte farligt allsSedan kom katastrofenBären blev smittade och svampenRenen som betat långt borta på fjälletVisste inget om den giftiga mossan och lavenEgentligen borde vi vara vana nuVattenregleringar och turisterKom före Tjernobyl
*
Sara Inger Eline Sara ger sin bild av samhället i dessa versrader ur dikten Att äga, att ha – ett måste:
Äganderätt, egendom ägodelarEgoskit för egocentriker i en egovärldDär den starke blundar hårtDen svaga slavar till dödenOch ingen vet varför allt ständigt går snett
*
Nils-Henrik Sikku har skrivit den dråpliga novellen Den rekordstora begravningen av byns härskare. Den handlar om den åldersbrutne Anta som får besök av Döden. Han är rikast men nu ensam och övergiven och slutet närmar sig.
I Dödens sällskap uppenbara sig den tidigare bortgångna hustrun Kristina. Hon förklarar att hon gjorde ett stort misstag som slog sig ihop med Anta, "springa efter din pipa och vara din piga och vara dig till lags i samlivet". Så hustrun väljer att resa bort med Döden.
Sikkus novell är som upplagd för en scenversion i en akt för Giron sámi teáhter i Kiruna.
Skrivarskolan utmynnade i Bagoskribent- och författarförening, som står som utgivare av boken, och det blir ingressant att följa denna förenings utveckling och betydelse för samiskt författarskap.