"Att dirigera är något fysiskt"

I dag startar Matteifestivalen med Don Giovanni. NSD träffade dirigenten Daniel Harding som gjort kometkarriär inom den klassiska musiken.

Foto:

Kultur och Nöje2009-01-08 06:00
Bakom stora scenen i Kulturens hus råder full aktivitet. En hopplockad kör från Piteå och Luleå och det gamla Luleåbandet Rekyl är på väg in på scenen under repetitionerna av Peter Matteis Luleåbaserade version av Don Giovanni - rollen som blev hans stora internationella genombrott i regissören Peter Brooks omtalade uppsättning 1998.
Och i pausen mellan eftermiddagens repetitioner och kvällens genrep träffar vi dirigenten Daniel Harding, som dirigerade Don Giovanni med Mahler Chamber Orchestra då det begav sig för tiotalet år sedan.
- Det var en väldigt speciell uppsättning för oss som var med då. Många av musikerna är samma som för tio år sedan och det var fantastiskt att få chansen att göra föreställningen igen, säger Daniel Harding som medger att repetitionstiden är extremt kort. Bara två dagar har man till sitt förfogande.
- Jag tvivlar på att Luleå har någon rysk oljemiljardär som kan betala för en lång repetitionstid. Men jag ville också se vad som händer med orkestern under en så kort repetitionstid som den här. För vi i Mahler Chamber Orchestra känner ju varandra rätt väl. Och så säger man inte nej när Peter frågar, säger Harding och skrattar.
Den 33-årige Harding har haft en kometkarriär inom den klassiska musiken.
Han inledde sin bana hos Sir Simon Rattle och påbörjade en musikutbildning vid Cambridge, men hoppade av när Claudio Abbado (som grundade Mahler Chamber Orchestra 1997) erbjöd honom en assistentsjänst i Berlin.
Resten är historia, som man säger.
Harding blev den yngste någonsin att dirigera Berlins filharmoniska orkester och yngst att vid 21 års ålder dirigera en Prom. Harding tog också över på La Scala efter att den legendariske dirigenten Richardo Muti avgått under uppmärksammade former och blev förste gästdirigent 2007 för London Symphony Orchestra - en orkester som enligt The Times journalist Richard Morrison är känd för att käka unga dirigenter till frukost.
För den svenska publiken är Harding kanske mest känd som chefsdirigent för Sveriges radios symfoniorkester - ett uppdrag han tog 2007.
- När jag tog över orkestern ville jag arbeta 16 veckor per år med den, men det gick inte och jag tänkte tacka nej. Men då sa Sveriges radio att de var vana vid att chefsdirigenten bara arbetade för dem under åtta veckor per år. Och faktum är att vi nog åstadkommer lika mycket på åtta veckor som 16, säger Harding.

Men trots att Harding dirigerat många orkestrar under årens lopp menar han att det inte är okomplicerat att ta sig an en ny orkester.
- Att dirigera är något fysiskt. Genom kroppen ska man förmedla allt man kan om musiken och alla har ju sitt eget kroppsspråk. Och som musiker måste man vara bra på att läsa kroppsspråk eftersom det går mycket fortare och är mer direkt än det talade språket. Ser en musiker en rörelse så reagerar han eller hon direkt på det utan att behöva tänka. Men det är ju inte alltid som mitt språk fungerar med en orkester, eller att jag förstår orkestern. Å andra sidan har jag ju jobbat så länge med Mahler Chamber Orchestra att det samarbetet fungerar bra. Och samarbetet med radioorkestern fungerar mycket bättre i dag än för två och ett halvt år sedan.
Vad han främst arbetat med är att höja nivån på orkestern och förändra attityderna och få alla att vilja bli ännu bättre och sikta högre hela tiden.
- Det värsta och bästa i Sverige är ordet lagom. Så vi har arbetat med att radera ut det ordet ur vårt vokabulär, så att alla verkligen sitter på stolskanten under repetitionerna och gör sitt absolut yttersta. Men faktum är att det inte räcker. Alla runt om måste också vilja bli bättre, från finansiärer till publiken i Stockholm. Som det är nu kan vi ha en fantastisk orkester och kör, men ändå finns det tomma stolar i salongen, säger Harding som menar att det finns en fara i att ambitionerna i orkestern är större än i omgivningen och han anser också att dirigentens roll är att vara väktare av kvaliteten.
- Jag är ju rädd för att musiker ska välja andra orkestrar för att de får bättre betalt där. Så det är viktigt att radioorkestern håller hög nivå så att de som spelar där vill stanna, säger Harding som understryker att han är väldigt stolt över radioorkestern och det arbete man uträttat under hans tid.
Så vad är då bra med ordet lagom?
- Äh, det sa jag bara för att vara artig.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!