Arkitektur på naturens villkor
Fjällen är inte bara vinter och god arkitektur måste fungera året om. En insikt som Hans Murman gjorde i början av sin karriär. Idag har han skapat ett flertal uppmärksammade byggnader i de svenska fjällen.
Foto:
- Jag är från Dalarna och med vintern så lever man på naturens villkor. Det har betytt mycket för mig och mitt intresse för hur samspelet mellan arkitektur och natur hänger ihop, säger Hans Murman som ska föreläsa om sametingsbyggnaden under arkitektseminariet 1809 - on the border i Haparanda, som hålls 11-13 juni och behandlar effekterna av 1809 års krig och delade städer som internationellt fenomen.
- Jag tycker att Sametingsbyggnaden passar i ett sånt här sammanhang. Det är ett dialogernas hus som behövs på Nordkalotten och det är värt att reflektera över, säger Murman.
Hans bana som arkitekt i fjällvärlden (han gör mycket annat också) tog sin start med en översiktsplan för Grövelsjön på 70-talet. Det ena gav det andra och så småning om fick han uppdraget att göra en stugby i Ramundberget i början av 1980-talet. Och vad han märkte under sina tidiga fjällprojekt var att många struntade i hur det såg ut på sommaren. Man byggde helt enkelt uteslutande för vinterförhållandena.
- Jag såg att det kunde vara ganska påvra sommarmiljöer i Sälen och Idre och det är ofta som om man inte tänkt på sommarens skönhet. Det kan helt enkelt vara fult och skräpigt, och därför intresserade jag mig för att jobba med sommarmiljön i Ramundbergets fjällby. Jag vill att folk ska uppleva att det är fint sommartid också, säger Murman.
Tillsammans med entreprenörerna såg han till att spara träd, planera ledningssträckningar och samordna det med vägdragningar för att behålla så mycket av den naturliga miljön eftersom träd och buskar växer så sakta i fjällmiljön. Och till husen valde man torvtäckta hus och fasader av okantat virke som behandlats med järnvitriol.
Men någon vurm för någon slags nationalromantik verkar Murman inte ha och driver inte sina teser så långt som många destinationsutvecklare verkar vilja gå i sin branding av platsen genom arkitekturen. I stället andas Murmans förhållningssätt en slags pragmatism med blicken riktad mot god arkitektur och helhetstänkande.
- Många av de hus som byggdes förr tittade inte på den lokala arkitekturen. Men man måste förhålla sig till det, samtidigt som man måste tillåta moderna nytillskott. Det är en balansgång och det är väl inte alltid som politikerna är framsynta när det gäller arkitektur som kan hålla i framtiden också. Man satsar ofta på det som är bekant och känns tryggt, säger Murman.
Han menar att man i norrbotten måste förhålla till två traditioner när man bygger i fjällmiljö - dels det samiska, dels järnvägsarkitekturen. Men annars finns ett friare svängrum än på andra platser i landet anser han.
- Tar man Riksgränsen som exempel så var det Meteorologen med sin liggande panel som var den intressantaste byggnaden - och det faktum att det fanns många röda hus där. Så vi tog fasta på det och förstärkte stadsmässigheten i bostadshusen, säger Murman.
Inte helt oväntat nämner han en föregångare i arkitekturen som förebild - Ralph Erskine, som även han ritat många byggnader i Norrbotten och som även han tagit fasta på miljön som utgångspunkt för arkitekturen.
- Jag såg faktiskt ett av hans verk i går. Jag blir glad av att se hans kreativitet. Han var en människa som älskade natur och byggde utifrån det, samtidigt som hans arkitektur kan stå för sig själv också. Sedan gillar jag Peter Zumthor. Han är detaljernas mästare, säger Murman.
Själv placerar han sig någonstans mitt emellan dessa storheters ideal - mellan Erskines känsla för de stora dragen och Zumthors blick för detaljen.
- Tyvärr verkar detaljen försvinna idag. Man bryr sig inte om den och man verkar inte tro att arkitekten behövs, trots att det är jätteviktigt för upplevelsen av en byggnad. I Sverige finns en kultur där arkitekten marginaliseras. Det finns så många duktiga arkitekter men de får inte visa det. Så det är dags att återupprätta arkitektens yrkesroll och intresset för detaljerna.
Så jobbar vi med nyheter