Erling Johansson blev målerimaskinen som spottar ur sig porträtt av kommunalråd, landstingsråd, direktörer och kulturpersoner. Han sätter färg också på de färglösa människorna, förvandlar slätstrukna ansikten till en färgstark oregelbunden mosaik. Hans porträtt hänger på många offentliga väggar och de är ofta välgörande avbrott i porträttrader där traditionella porträttmålare gjort fotografiska avbildningar.
Men ändå, lite trött blir man på porträttmålaren Erling Johansson och därför är det så roligt att se andra sidor hos honom, landskapsmålaren och skildraren människor i rörelse. Det gör Kalix konstförening när de nu ställer ut konstnären i bibliotekets konsthall.
Nu är det inte en helt porträttfri Erling Johansson-utställning, för det vore fel. Men här finns porträtt som går utanför prislistan, 40 000 kronor för ditt ansikte i akryl och 50 000 i olja. Här får vi se ”Kompositören Bo Nilssons dotter”. Tonsättaren Bo Nilsson är ett av genierna från Malmberget och Erling Johansson har målat dottern i helfigur med en märklig, veckad bakgrund. Den har de där typiska enfärgade ytorna som utmanar fantasin.
Men så den helt andra sidan, landskapsmålaren Erling Johansson. Där finns ”havets hyllning till midnattssolen” som är så uttrycksfull och ”Gråväder med granar”, där granarna nästan förvandlas till mänskliga figurer. I gråväder håller Johansson igen på färgprakten.
Den mest spännande målningen i denna utställning är ”Skidåkare under Valborgsmässoafton”. Titeln skvallrar om att här handlar det om Norrbotten där skidföret kan vara gott när studenterna i Lund sjunger vårsångerna. Majbrasan har förvandlats till en gulröd ridå och framför den rör sig skidåkarna. De tar liksom danssteg i glädjen över vårens ankomst.
Erling Johansson har också en svaghet för dans som motiv i sitt måleri. Det finns också här. Han har två målningar som föreställer Mats Ek i Cullbergbaletten, men elegantast är ”Dansare i vatten” från 2012. Här har han bara använt olika nyanser av blå färg och det känns nästan befriande när Erling Johansson håller igen.
Och över alltihopa, över alla målningar hänger den största målningen, uppe under taket. Det är ”Tyckos verkstad” från hembyn Sarvisvaara och här ser vi en tredje sida hos Erling Nilsson, stilleben i en interiör. Här gäller ordning och reda, verktygen hänger på sina platser och på arbetsbordet det pågående arbetet med de maskiner och verktyg det kräver. Den målningen värderar Erling Johansson högst och kanske är den ett uttryck för en 82-årings längtan till stenarna där som barn han lekt.
Under besöket i konsthallen stöter vi samman med en av Erling Johanssons elever från tiden som gästlärare på Gerlesborgsskolan i Bohuslän. Det är Lars Leden, konstnär från Helsingfors.
– Färgerna, rytmen och magin, sammanfattar han styrkan hos sin läromästares verk i utställningen. Mest gillar jag hans landskapsmåleri, kanske för att jag själv också målar landskap. Jag hade nyss ett telefonsamtal med Erling och vi ska tillsammans försöka göra en utställning i Oslo på Henie Onstad kunstcenter.
Ibland glömmer Norrbotten Erling Johanssons storhet, att han finns representerad både på Nationalmuseum och Moderna museet, liksom i statens porträttsamling. Han har också svarat för många offentliga utsmyckningar, i Norrbotten och övriga landet. Dessutom är denne mångsidige konstnär också en prisad kortfilmsproducent.