- Det finns allt färre ställen kvar i samhället som är öppna mötesplatser, säger bibliotekschefen Lena Lundberg Vesterlund.
Bland annat därför vill hon värna bibliotekens existens. Hon vill också skryta med upp emot 200 olika typer av kulturarrangemang per år, och hög servicenivå med öppethållande sju dagar i veckan.
- Kanske allmänheten och den vanliga medborgaren tycker "oj vad dyrt" med 32 miljoner för biblioteksverksamheten. Men då måste man tänka på nyttan också, säger Åke Broström som är kulturchef i Luleå.
- Folkbildning är ett centralt begrepp för oss, säger han. Kostar det 57 kronor per boklån så är det nödvändigt att det kostar så. Alternativet är förflackning.
- Kultur måste få kosta, menar Åke Broström.
Det handlar också om läslust och lusten till livet, inflikar kultursekreterare Marianne Bröms som talar i termer av att en läsupplevelse kan ha väldigt stor betydelse för en människa. Rätt bok vid rätt tillfälle kan vara omvälvande och rent av livsavgörande:
- Och kostar det 57 kronor att förändra en människas liv då är det billigt, säger Marianne Bröms.
Luleås folkbibliotek består egentligen av åtta bibliotek och en bokbuss. Förutom huvudbiblioteket finns alltså sju filialer. Bokbussen är en stolthet. I den kan det bli upp emot 800 boklån om dagen faktiskt. Och nästa år blir det en bokbuss till, speciellt inriktad på barn och ungdom, delvis för att kompensera för de nedlagda filialerna. Exempelvis stängdes nyligen biblioteket i Sunderbyn som helt enkelt hade för få besökare för att motivera ett fortsatt öppethållande.
- Vi lägger alltså inte bara ner, vi gasar också, betonar Åke Broström som menar att bokbussen kan vara ett nog så gott alternativ till fasta områdesbibliotek. En bokbuss kan till och med fånga upp större distrikt och fler medborgare, menar han. Den sortens bokfilial kan ju flytta på sig, ut till folket i byarna.
- Bokbussen kan vara en träffpunkt också nu när många postkontor lagts ner i bygderna, säger han.
En annan stolthet i verksamheten är att hälften av alla lån är barnböcker. Att satsa på barnlitteratur och barnverksamhet har länge varit prioriterat.
Men att läget är annorlunda nu mot för lite över hundra år sedan då det första folkbiblioteket öppnade i Luleå, det är alla medvetna om. Här är man inte längre ensam om att göra information fritt tillgänglig för medborgarna. Med en hemdator och en internetuppkoppling kan var och en lätt ta reda på en mängd fakta som förut bara fanns tillgänglig för gemene man på just biblioteken.
Nya tider ställer alltså andra krav, och frågan är då hur biblioteken kommer att se ut om tio år i skuggan av it-teknikens frammarsch då allt mer blir nedladdningsbart. Blir institutionen överflödig?
Kultursekreterare Marianne Bröms svarar:
- Det vore synd om utvecklingen gick så långt att biblioteken läggs ner, för då går vi miste om mötesplatsen. I datoriseringens tidevarv tycker jag att det blir allt viktigare att värna om just de öppna mötesplatserna.