1. Du vill använda snön på nya sätt. Berätta!
– Jag tror det är viktigt att vi nyttjar alla de kvalitéer vi har här i norr. Och där är snö en stor del av klimatet och uttrycket. Det vill jag gärna få in mer i stadsplaneringen, i rumsbilden så att snö kan bli mer attraktivt och mer driftekonomiskt. Man kan utveckla synsättet på snön tänker jag genom att exempelvios och använda nya former av snöupplag inne i stan.
2. Då ser jag genast stora högar där barn kan hoppa?
– Det kan vara en del av det. Snön har en funktion för barnen att leka i och den bidrar med ett uttryck i stadsrummet som ger liv. Dessutom blir det mer ekonomiskt då inte all snö behöver forslas så långt bort.
3. Barn blir med automatik glada av snöhögar men tror du det kan väcka något i den vuxna delen av befolkningen med?
– Jag tror alla kan bli glada av snö. Det gäller bara att hitta olika uttryck för den.
4. Kan det även handla om en mer estetisk form av användning av snön?
– Jo, , vi kan använda snön mer som en del av stadsbyggandet och förstärka upplevelsen i staden, till exempel skapa temporära rum och stråk i staden av snö eller ”bygga” snöskärmar som har en vindskyddande effekt som ger ett bättre mikroklimat.man skulle kunna vara strategisk och bygga exempel skärmar som har en vindskyddande effekt så får fler mer värme i staden. Det ger bättre mikroklimat.
5. Hur långt har de här planerna kommit i Gällivare?
– Vi har tagit fram en grön-, blå- och vitstrukturplan som antogs av kommunfullmäktige redan i februari i år, men förra vintern hann vi inte skrida till verket med den vita planen riktigt. Det kan vi förhoppningsvis i år och det kommer märkas i centrum.
6. Är det här riktat till ortsbor eller turister?
– Främst till ortsbor i och med att de tillbringar många dagar här per år. Men givetvis även till turister som kan få en förstärkt positiv upplevelse av hur snön och staden.
7. Finns det någon annan kommun i länet som jobbar så här?
– Nja, vi är väl den kommun som tryckt mest på det här i och med att vi har en vision om att bli en arktisk småstad i världsklass. Det beslutades för ett par år sedan och bottnade i den medborgardialog vi genomförde 2009 och 2010. Dialogen resulterade i kommunens vision om en arktisk småstad i världsklass, där klimatet och snön är en viktig del.
8. Har man sett exempel på det?
–Ja, på olika sätt. Till exempel nämndes natur- och fjällnära bostadsområden i medborgardialogen, området är idag i ett genomförandeskede och mycket annat är på gång.
9. Hur länge har du arbetet som stadsplanerare i Gällivare?
–Sju år.
10. Är du från trakten?
–Ja.
11. Vad är skillnaden när du växte upp här och läget nu?
– Jag flyttade efter studenten och kom tillbaka som färdigutbildad. Nu är jag 35 och ser många värden jag inte såg när jag var ung och flyttade härifrån. Just närheten till naturen tycker jag är en viktig kvalité, och all vintersport som är möjlig här. Vi har en lång vinter som många kanske tycker är jobbig men som jag uppskattar väldigt mycket, ser det som en enorm fördel. Det är nära till Dundret så man kan åka skidor efter jobbet mitt i veckan till exempel. Det uppskattar jag.
12. Och du blev utsedd till årets inspiratör av Sveriges kommuner och landsting när deras Framtidsgala hölls för en månad sen. Varför tror du just du blev den svensk som knep priset?
– Jag tror det är för att jag gillar att jobba med utveckling och strategiskaplaner och vågar tänka utanför boxen. Som person vill jag gärna tänka hur man kan förbättra saker och se dem på nya sätt. I den samhällsomvandling som pågår behöver vi tänka på nya sätt.
13. Hur tänker du som stadsplanerare rent känslomässigt på omvandlingen?
– Det är mest positivt och ger enorma möjligheter att bygga nya verksamheter, bostäder och funktioner. Vi har till exempel många kommunala verksamheter i Malmberget idag, som ska ersättas och byggas, vilket ger fantastiska möjlighet att anpassa byggnaderna mer till behovet i dag och framöver. Nu har vi möjlighet att bygga för framtiden och det ger mervärden.
14. Möter du mycket oro från Malmbergsbor som ser sin ort försvinna?
– Ja, det finns helt klart en sorg kring att Malmberget försvinner. Det känner vi nog alla och det är en komplex situation att hantera. Hur hanterar man ett samhälle som ska försvinna? Det handlar ju inte bara om att bygga nya hus eller flytta befintliga utan om historia som försvinner. Klart det känns i oss alla.
15. Hur är stämningen i dag i Gällivare och Malmberget?
– Överlag positiv och jag tänker att kanske bland annat flytten av kulturbyggnader till Koskullskulle gjorde samhällsomvandlingen mer konkret. Att man ser att gamla byggnader får en ny möjlighet på ett nytt ställe.
16. Vilken är din största utmaning just nu som stadsplanerare?
– Det är att få till en bra helhet under det tidspressade schema vi är inne i. Det är ju tight med tid och vi har kommit till ett annat skede där vi genomför mycket som blir synligt. Jag är otroligt glad över mitt arbete och tycker det är en väldigt spännande tid vi lever i.