– Jag har bett om koftor på Facebook och har redan fått de första. Jag vill ha 37 koftor för vi var 37 som undertecknade debattinlägget som Maria Stenberg sedan svarade på, säger Elin-Alexandra Sundström.
Var installationen ska göras är ännu oklart.
– Det bli i någon utställningslokal, festival eller annat offentligt sammanhang.
Med sina konstnärsvänner har Elin-Alexandra Sundström diskuterat uttrycket ”offerkofta”, men inte kommit fram till var det kommer ifrån.
– Om en man gnäller och klagar, beskrivs han sällan som ett offer och det talas aldrig om offerkavaj.
Elin-Alexandra Sundström gillade inte formuleringarna i landstingsledningens svar på debattinlägget som hon och de 36 andra kulturarbetarna skrev.
– Jag har själv jobbat mycket ideellt sedan 2006 och tycker att jag har rätt att säga att det behövs förändringar. Att då uppmanas att kräla ur offerkoftan var ganska förnedrande. Det var magstarkt, men också så talande.
Elin-Alexandra Sundström förnekar inte att det satsas på kulturen, men satsningen sker främst på institutionerna.
– Vi får alltid våra ansökningar halverade, oavsett vad vi söker. Jag jobbar så hårt för en jätteliten ersättning och jag tvekar att fortsätta om vi inte ens får föra en dialog. Nu är det bra att vi organiserar oss för alla känner lika inför svaret från landstinget.
Elin-Alexandra Sundström funderar nu på hur hon ska genomföra konstinstallationen. Förutom de 37 koftorna som ska hängas upp blir det också andra inslag.
– Jag har tänkt mig att vi också ska genomföra någon slags performance, kanske kräla omkring i koftorna, men det kanske blir lite övertydligt. Men något festligt ska jag hitta på.
Det blir ingen allvarstyngd konstinstallation.
– Det här ska göras med ett leende. Det är tur att vi kan ha lite roligt i allt detta, säger Elin-Alexandra Sundström.