Vi måste lyssna till berättelser om livet

Lagom till Internationella Kvinnodagen har ett nytt förlag sett dagens ljus – Romanus & Selling är ett nytt förlag inom Bonnierförlagen med fokus på feministiska faktaböcker och skönlitteratur.

Internationella kvinnodagen 8 mars är en global kamp om vilka berättelser och den historieskrivning som ges plats i vår samtid, menar kulturredaktör Eva Åström.

Internationella kvinnodagen 8 mars är en global kamp om vilka berättelser och den historieskrivning som ges plats i vår samtid, menar kulturredaktör Eva Åström.

Foto: Jessica Gow/TT

Krönika2020-03-08 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

Ytterst angeläget i en tid när högerpopulistiska krafter med krav på sambeskattning, inskränkning av aborträtten och fokus på tradition och heterosexuell kärnfamilj vinner billiga poäng i realpolitiken.

För det handlar alltid om berättelser, det vill säga det som definierar oss som människor. Historier om vår samtid men också berättelser om vår historia, stundom förklädda till en nationell ”sanning”.  Redan när Sverigedemokraterna var ett marginellt parti som just passerat fyraprocents spärren till riksdagen dammsög jag deras partiprogram och var ytterst förvirrad. För vilket Sverige, vilka värderingar stod egentligen detta parti för när de tog trasmattor, folkmusik, bygdegårdar och faktiskt svenskarnas tålamod att stå i kö som gisslan för deras grumliga ideologi. Då kunde nog ingen förstå med vilken framgång de skulle driva en väljarbas, i sitt ursprung solidarisk, mot en högerpopulism präglad av främlingsfientlighet, en kvinnofientlig politik och faktiskt en ny dag för det klassamhälle generationer före så länge kämpat för att utplåna.

Och just därför är detta förlag med feministisk inriktning så viktig. I en samtid där historielösheten lämnat walk over till den människofientliga högerpopulismen behövs berättelser som ger perspektiv på vår verklighet. Och ärligt, Romanus & Sellings första utgåva ”Håll käften och var söt” av den danska författaren Vita Andersen är ett utmärkt val, lagom till 8 mars. Novellsamlingen som kom ut 1979 på svenska berättar nämligen om en utsatthet långt från nu mer överrepresenterade medel- och överklassmiljöer i samtida populärlitteratur.

Vita Andersen, född 1942 i Köpenhamn, sätter barnet och kvinnan som berättarjag. Historier om barn som växer upp i dysfunktionella miljöer där psykisk ohälsa, missbruk och vanvård är vardag. Men också berättelser om kvinnor präglade av skam och låg självkänsla i en kontext där kvinnors kroppar förvandlas till objekt och lätta byten för konsumtionssamhällets lockande erbjudanden om ett bättre liv. En kommersiell våldtäkt både bokstavligt i form av möten med män men inte minst en samhällelig syn på det kvinnliga könet. 

I Vita Andersens författarskap ryms alltså den motvikt till att alla människor är sin egen lyckas smed. Präglad av sin egen uppväxt som barnhemsbarn och fosterbarn ges en berättelse om barnets och den olyckligt lottade kvinnans framtid och verklighet, inte minst i hyresrätter där hyran finansieras med barnet, dotterns oskuld. Bli berörd. Läs. Detta är berättelser om livet, bortom statistiken, alla dagar – inte bara kvinnodagen den 8 mars.