En gång blev vi hembjudna på LAN till en äldre kille som bodde där. Man fick fika och spela dataspel om man betalade honom 40 spänn. Det låter skumt men det var mest mysigt, i alla fall som jag minns det. Undra vad som hände med honom sen. Sommarkvällen är ljum men inte varm och vi bär våra väskor och fiskespön ner mot kanalen, över tågspåret och in i den lilla viken. "Visst vet ni att man kan sälja gädda för svinmycket pengar till folk i Frankrike", säger min kompis Peter och slänger iväg ett långt kast med draget. "Det är en delikatess där", fortsätter han. Ett högt plask avbryter min skepsis och jag hinner inte svara. Så här var det ofta på den tiden, 90-talet, där folk sa en massa saker som inte lät rimliga men sen blev man avbruten av annat och orkade inte tänka klart. Eller så var man bara en sån torsk för spännande historier att man inte brydde sig.
"Post-truth era" är en term som används för att beskriva en tid där känslor och personliga övertygelser har större påverkan på samhällsdebatten än fakta och objektiv information. Precis som livet är när man är ung och frontalloben fortfarande är mos. Det här innebär att åsikter och känslor ofta väger tyngre än verifierad information när det kommer till att forma uppfattningar och beslut.
Peter säger att vi kan tjäna pengar på att kränga gädda, ett uttalande draget ur arslet som snabbt leder till att vi fiskar gädda som besatta. Dag efter dag, natt efter natt. Sedan stod vi där med gäddorna och insåg problemet. Det visade sig att man faktiskt äter gädda i Frankrike, men att tre pre-finniga skolpojkar i Norrbotten inte var deras prioriterade grossist. Så sa man i alla fall på BD-Fisk. Kvar stod vi med mössan i hand och kilovis med fiskrens på marken.
Begreppet "post-truth" har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren, särskilt med tanke på spridningen av desinformation och falska nyheter på internet och i sociala medier. Det här syns idag kanske mest tydligt kopplat till tragedierna i Ukraina och Palestina. I en post-sanningsera kan det vara svårt för människor att särskilja mellan sanning och lögn, och det kan leda till en polarisering av samhället där människor väljer att tro på information som stöder deras egna åsikter snarare än att basera sina åsikter på objektiva fakta.
Jag slår på tv:n och ser min kompis Pär Wiksten tolka en Eagle Eye Cherry-låt i programmet "Så mycket bättre". Det är otroligt bra och jag flännar men bilden är också talande. Allting känns som 1997 igen. Ingen orkar tänka, magen leder oss i den riktning som känns bra för stunden och snart står vi där med inälvor upp till knäna. Rädda oss någon, snälla.