Vem sa att åldern inte har någon betydelse?

Om man frågar polska filminstitutet vilka filmer som blir publiksuccéer i Polen svarar representanten Maciej Karpinski "komedier och historiska, religiösa dramer" utan att blinka. Komedierna lockar barnen (och deras föräldrar) och de religiösa filmerna (inte sällan om påven) får 50-plussarna att företa sitt årliga biobesök.

Sverige är inte Polen, och ändå är Sverige mer Polen än vi låtsas om. Det finns barn och 50-plussare i Sverige, liksom i Polen. Och numera tycker jag mig kunna skönja ett framgångsrecept som stavas mångmiljonpublik, guldbaggar och filmens förmåga att locka framför allt 50-plussarna till biografstolarna.

Åldersgruppen 18-49 är väl central när det gäller att få mycket publik till en film, tänker du. Och det ska inte förnekas. Men vi som ingår i den gruppen går ju och ser i princip vilken film som helst. Vi går ofta på bio. 50-plussaren går inte och ser vad som helst. Hon väljer sina biobesök med omsorg. Hon väljer sina strider. De få gånger hon går på bio väljer hon att gå och se en deckare eller något med Michael Nyqvist i huvudrollen. Allra helst en kombination.

I Sverige är 50-plussarna måhända mer sekulariserade än i det djupt katolska Polen. Men jag föreställer mig att de i hemlighet funderar minst lika mycket över liv och död som sina polska motsvarigheter. Deckaren, innehållande ond bråd död, det tröstlösa sökandet efter sanning och en slutlig lösning på hur alltsammans hänger ihop, fungerar kanske till och med som ett sorts substitut för religionen.

Inte fullt tre miljoner människor gick och såg de tre Stieg Larsson-deckarna på bio under 2009. Många var säkert 18-49 år gamla. Men jag är villig att sätta mina sista slantar på att häst nummer 50 travade upp besökssiffrorna från sitt andra par utvändigt och fixade en härlig trippel till svensk filmindustri.

Biopublikens pris på Guldbaggegalan har delats ut sedan 2007 och ger i mina ögon en fingervisning om 50-plussarens inflytande.
I år vann Män som hatar kvinnor. 2009 och 2008 gick två Arn-filmer och vann (Vad är Arn-filmerna om inte historiska, religiösa dramer?). Underbara älskade som vann 2007 är inte heller den ett undantag. Kärlek, död, meningen med livet och Michael Nyqvist i huvudroll binder samman filmen med de övriga vinnarna. Och den som inte tror att det var 50-plussarna som röstade fram Underbara älskade har redan glömt Såsom i Himmelen.

Folkets val är alltid folkets val. Men jag önskar att jag någon gång kunde förmå 50-plussaren att vidga sina vyer. Ta bussen till Umeå och se bröderna Coens lysande film A Serious Man.
I den förekommer både död, kärlek och tröstlöst sökande efter sanningen. Tyvärr serveras ingen slutlig lösning på hur allt hänger ihop. Men den är i alla fall religiös.