Det är inte vad som helst som gör att det känns värt att sätta sig på tåget för en nittontimmarsresa ner till Göteborg, men jag vet att den samiska författarorganisationen Tjállegoahtes medverkan under bokmässan i september kommer att vara det! Det seminarie- och monterprogram de har satt samman är naturligtvis en bidragande orsak, men vad jag framför allt vill vara med om är det att få uppleva någonting historiskt. För trots att jag vanligen inte är någon större beundrare av diverse fina titlar, vräkiga arrangemang och bankande på stora trummor är jag inte sen att göra ett undantag här: det är nämligen något riktigt särskilt med det att Sápmi som är Guest of Honor (som det så fint heter) på årets bokmässa. Och att det är Tjállegoahte som håller i det.
Det är inte bara det att det är första gången det händer, det är också det att allt har gått så oerhört fort. I en sådan hastighet som bara människor som gemensamt arbetar mot samma mål klarar av att hålla. Och utifrån en insikt om att det också var bråttom. För den samiska litteraturen i landet var länge en marginell företeelse. Färre än en bok per år gavs ut. Författare och förlag fanns det exempel på, men utan nätverk hade de försök som stundtals gjordes svårt att hålla över tid. Vad var det då som förändrades?
Ja, det är nog ingen överdrift att säga att författarutbildningen vid Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk 2014 kom att bli väldigt betydelsefull. Där gjordes en antologi och där bildades den samiska skribent- och författarföreningen Bágo. Ur den växte sedan Tjállegoahte fram, en organisation som med anslagna medel kunde anställa personal för att stärka kontinuiteten i det fortsatta arbetet. Sedan dröjde det inte länge innan man var i full gång med såväl workshoppar som litteraturfestivalen Bágo in Books. Man kan kanske tro att anställd personal gör att ideella krafter tar ett steg tillbaka, men så blev icke fallet. Både Bágo och Tjállegoahte fortsatte att omgärdas av människor som på sin fritid arbetade outtröttligt för att stärka den samiska litteraturen. Och som de har lyckats! Inte bara genom att bereda väg för uppmärksammade och prisbelönta böcker, utan också genom att etablera en infrastruktur som känns som om den alltid varit på plats. Nuförtiden, i entreprenörernas tidsålder, låter det ofta som att framgång uteslutande beror på skarpa hjärnor och driven företagsamhet, men Tjállegoahtes senaste år är ytterligare ett bevis på att det växer allra bäst i marker som beretts av många hellre än få.