Skoja! Helt oavsett är det inte speciellt ansträngande att fixa gran. Inte heller att köpa nya lampor till belysningen, det är ingen stor grej att fixa julklappar, baka bröd och fika, städa hemma, planera vilka tider vi ska vara hos vilken familj, försöka väcka barnen eller natta svärmor. Var för sig är de här sysslorna helt okej, problemet är när alla saker läggs på hög nu under julen. Ni har säkert hört om den kumulativa effekten, alltså sammanslagningen av en viss påverkan eller händelse. Många bäckar, små och så vidare.
Även inom psykologin brukar man prata om en kumulativ effekt. Här används begreppet ofta för att beskriva hur upprepade stressfaktorer eller påfrestningar kan bygga på varandra och resultera i en ökad total påverkan över tid. I en artikel från amerikanska tidningen Wired intervjuas psykologiprofessorn Matthew Price där han pratar om “doomscrolling”. Doomscrolling handlar, precis som det låter, om att på internet konsumera negativa nyheter. Scrolla bland ond bråd död. Enligt forskning utsätts människor idag för större dos av otäckt innehåll än någonsin tidigare i historien. Om kriget i Vietnam var det första som TV-sändes, är krigen i Ukraina och Palestina de första som på riktigt tagit plats på sociala medier. I alla fall i vår västerländska kontext. Samtidigt som vi följer krigen är hot mot klimatet och demokratin ständigt närvarande så fort man öppnar en app. Ni fattar grejen.
Så varför skriver jag om det här? Är det inte viktigt att vi ser vad som händer runt om i världen? Svaret är odiskutabelt, ett rungande ja. Men det finns en sak vi bör hålla koll på: Det finns ett samband mellan en överdriven konsumtion av negativt innehåll och ångest och depression. Helt enkelt för att vi människor i grunden är empatiska varelser som mår dåligt när andra gör det. Price säger vidare att doomscrolling gör oss mer benägna att bli arga, hotfulla och bråka med varandra samtidigt som det skapar en ständig känsla av fara och sårbarhet. Det professorn menar är att vi ibland kanske måste ta paus i bevittnandet av negativt innehåll för att inte gå under.
När jag berättade för min tjej att jag skulle skriva den här texten skrek hon “det kan du inte göra, folk kommer tro att du tycker dina känslor är viktigare än de som lever i krig”. Och som vanligt har hon en poäng. Därför avslutar jag med en disclaimer. För mig handlar det aldrig om att blunda, utan snarare om balans. Den kumulativa effekten är farlig, inte alls på samma nivå som krig, men det hoppas jag ni förstår.
Till alla som inte har en God Jul. Jag tänker på er.