"Orlando" spradade på Norrbottensteatern.
”Orlando” gick för utsålda hus på Norrbottensteatern under hösten, och uppmärksammades även nationellt.
”Humorn och känslan får Orlando att spraka”, skrev NSD:s recensent om föreställningen som bygger på Virginia Woolfs roman med Linda Wincent i titelrollen.
– Det är väldigt mycket liv i berättelsen, säger Linda Wincent.
– Pjäsens själ talar mycket till den unga publiken, sa regissören Stefan Metz inför premiären i oktober.
Andrea Lundgren är aktuell med sin senaste bok Den underjordiska solen.
Vittjärvsförfattaren Andrea Lundgrens senaste roman "Den underjordiska solen" utforskar det andra tillståndet, det som vi människor ibland upplever men inte kan sätta ord på.
– I stunder av stark förtvivlan, extas, glädje eller i drömmen kan vi människor uppleva att vi är i gränslandet för det fattbara. Det är det som händer bokens huvudperson Mela, berättade Andrea Lundgren för NSD när hon i somras var på besök hemma i Vittjärv.
Ett monument till Agda Rössels minne ska uppföras i Gälivare, med invigning hösten 2023. "Det blir ljus och värme", säger konstnären Ingrid Falk.
Frågan har diskuterats i många år, men nu får pionjären Agda Rössel från Kilvo station ett monument hemma i Gällivare.
Konstnären Ingrid Falk tycker att placeringen är given:
– Agda vid stationen är självklart. Det är ju banvaktarens dotter från Kilvo som flyttade till Gällivare nära stationen när pappan blev konduktör.
Minnesmärket är fem meter långt och två och en halv meter brett och ska invigas hösten 2023.
Bengt Pohjanen har översatt "Aniara" till meänkieli.
Författaren Bengt Pohjanen fick Harry Martinsons ”Aniara” i julklapp redan som tonåring och lärde sig det mesta utantill. För ett par år sedan började han fundera på att översätta den till meänkieli. Från januari 2022 har han arbetat med översättningen på heltid.
Den 10 december var det boksläpp i Övertorneå bibliotek. Han har även läst in ”Aniara” som ljudbok.
– Aniara är riktig litteratur i dessa tider av strunt och nonsensdeckare. Aniara ger också en ödmjukhet: Vet vi något över huvud taget?
Råneåbiennalen.
Ett bankvalv, en rullatorprocession, och vävaktiviteter med Matilda Kenttä. Det var några av ingredienserna i årets Råneåbiennal som öppnade den 17 september, med Handelsbankens gamla lokal som konsthall och samlingspunkt.
”Utställningen i Råneå konsthall roar och överraskar”, skrev NSD:s recensent.
– Råneå är en speciell och spännande plats”, säger konstnären Mats Wikström som arrangerade biennalen tillsammans med Jonathan Bergström.
Den samiska urkraften Rika Maja porträtteras i sommarens scenkonstföreställning i Storforsen. Ole-Henrik Lifjell, Jenny Schinkler, Liv Lindström, Isidor Abdelkader, Marit Shirin Carolasdotter och Liv Aira medverkar i "Skájdde" som har premiär den 29 juli.
När Liv Aira från Jokkmokk skapade en dansföreställning bland klipporna i Storforsen var det en barndomsdröm som blev sann.
”Skájdde” handlar om den mytomspunna samiska kvinnan Rika Maja, som levde i Arvidsjaurtrakten på 1600-talet och som enligt sägnen hade magiska krafter.
– Jag vill lyfta de lokala berättelserna, sa Liv Aira inför premiären den 29 juli.
Tanken är att projektet ska pågå i minst tre år, med en ny samisk berättelse från området varje år.
Offentlig konst i Kiruna flyttas.
Arvid Knöppels "Björn" är en av de skulpturer som måste flyttas i samband med stadsomvandlingen i Kiruna.
– Det är viktigt att skulpturerna i gamla centrum följer med, att man känner igen sig i det nya. Den offentliga konsten tillhör alla, säger kommunantikvarien Clara Nyström och berättar att verken ska samlas i en skulpturpark.
– Vi vet inte vilket år allt kan vara färdigt. Vissa skulpturer kan behöva flyttas två gånger, om de står på en plats som påverkas innan nya parkdelen är klar, berättar Clara Nyström.
Ann-Helén Laestadius och Mikael Niemi.
Pajalaförfattaren Mikael Niemis "Koka björn" blir tv-serie och Kirunaförfattaren Ann-Helén Laestadius ”Stöld” ska bli film.
– Det ska bli spännande att följa, säger Mikael Niemi.
– Helt fantastiskt, som en dröm som går i uppfyllelse, säger Ann-Helén Laestadius.
Serien ”Koka björn” görs av Disney+. Filmatiseringen av "Stöld" ingår i den satsning på samisk film som Netflix gör i samarbete med Internationella Samiska filminstitutet.
Poetissan från Aareavaara
Operasångerskan Carina Henrikssons idé blev till ett mastodontverk om Korpelarörelsen. I juni hade "Poetissan från Aareavaara – paradisets barn" premiär under Festspelen i Piteå.
Hon växte själv upp i byn Lainio och märkte hur samtalsämnet ständigt tystades ned och hur berörda fått lida i generationer efteråt.
Berättarjaget "poetissan" görs av tre skådespelare.
– Jag har velat lyfta fram kvinnorna i historien", säger Carina Henriksson.
Vi arbetade i fyra dagar", berättar Britta Marakatt-Labba, 2022 års hedersporträtt, Statens porträttsamling.
Venedigbiennal, hedersporträtt, filmpremiär och Guldbaggenomineringar. Det har varit ett händelserikt år för konstnären Britta Marakatt-Labba.
Hon är internationellt känd för sina broderade berättelser om den samiska vardagen, om frågor som renskötsel, fjäll och skog, och om rätten till sitt land.
I april i år ställde Britta Marakatt-Labba från Övre Soppero ut sin textilkonst i Venedigbiennalens huvudutställning "The milk of dreams". Hon visade äldre verk från 1980- och 1990-talet samt nyskapade alster.
Thomas Jacksons dokumentärfilm ”Historjá – stygn för Sápmi" hade biopremiär den 25 mars. Den är ett porträtt av Britta Marakatt-Labba och hennes konst, men den handlar också om klimatkrisen och gruvdriften som hotar hela den samiska kulturen. ”En poetisk och starkt berörande berättelse”, skrev NSD:s recensent.
”Historjá – stygn för Sápmi” är nominerad till fyra Guldbaggar 2022: Bästa film, bästa ljuddesign, bästa dokumentärfilm och bästa originalmusik.
Britta Marakatt-Labba blev också utvald till Årets hedersporträtt 2022. Porträttet utfördes av samtidskonstnären Marja Helander. I slutet av oktober kom hon till Övre Soppero för att fotografera konstnären i hemmiljö.
– Platsen ligger mellan Soppero och byarna, det är myrmark med mindre björkar, jättefint. Det var frost den dagen, men den försvann några dagar senare, säger Britta Marakatt-Labba.
Porträttet blir en del av Statens porträttsamling och avtäcktes på Gripsholms slott den 12 november med konstnären på plats.
Britta Marakatt-Labba är också en av dem som tagit fram förslag för det nu nedlagda gruvområdet i Tuolluvaara i Kiruna.