Hur vi har sett på föräldrar genom historien har svängt. Ibland har barnen gått bakom, i vissa perioder var det på tapeten att göra uppror. Om din pappa var VD så blev du punkare. Jag skriver pappa för att på den tiden var det nästan bara pappor som hade sådana poster, men saker och ting förändras, både mångfalden i styrelserummen och vad vi tycker om mammor och pappor.
När jag växte upp var föräldrar något pinsamt. Inte så att man ogillade dom, tvärtom, men det fanns ofta ett litet skav när vuxna skämtade konstigt och hade fula kläder. “Du kan inte stanna här! Mina kompisar kommer att se dig.” Man älskade sina föräldrar ovillkorligt, så länge villkoret var att man inte behövde umgås med dom bland folk. Men som sagt, tiderna förändras. Samhället blir mer och mer individualiserat, där vi ska arbeta för provisionen, sticka ut på internet, vi har inte kvar föreningarna i samma utsträckning och vi har suttit där i lekparken utan någon som vakar över oss. Tiderna förändras och det är plötsligt coolt med föräldrar igen. Någon som säger att man inte ska äta sand.
Stavhopparen Mondo Duplantis har sin mamma och pappa som tränare. Efter OS-guldet tackar han för att dom alltid funnits där. Med ett leende på läpparna, helt utan skam. Föräldrarna har förberett barnet Mondo för ett liv som en produktiv vuxen. Jag tittar på "Idol" på TV4 och flera unga talanger tar med sig föräldrarna på sin audition. Det kulturella kapitalet från generation till generation, från punkare till punkare. Vår törst efter att ha en trygg vuxen i förarsätet har gått så långt att vi inte klarar oss själva och inte ens vuxna personer kan ta egna beslut och initiativ. Snälla pappa Anders Tegnell, nu måste du se till vår säkerhet och hälsa. Säg precis hur många meter ifrån varandra vi ska stå och hur många minuter jag måste tvätta händerna. Idag är föräldrafigurer både coola och livsviktiga för oss. På gott och ont.
I en lång text om psykologiprofessorn Jordan Peterson får vi följa hans resa från att undervisa på universitetet till att bli en superstjärna och fadersfigur för miljoner människor. Petersons böcker, där han med en pappas röst, levererar livsråd till sina läsare har blivit globala storsäljare. Här ger han tips som: “Man ska städa sitt rum och vara hövlig”, och hans ord har fått många unga killar att gifta sig, gå runt i kostym och hata på icke-binära. Han har gett vägledningen som killarna har suktat efter, i vilken riktning spelar mindre roll och det är just det här som oroar mig. Vi är alla vilsna i en galen värld och när vi inte kan tänka själva, vart ska då dessa mammor och pappor leda oss?