Semestern och sommarloven närmar sig och nu är det dags att äntligen njuta, leva ut och ha roligt! Själv har jag inlett säsongen med två veckor i sjuksäng och pulserande bihålor. Det kanske också hör till. I ekvationen 26 grader och sol plus ihållande feber och taklägenhet utan möjlighet till korsdrag har jag legat fuktig i soffan och försökt pigga upp mig själv. Jag har följt doktorns ordinationer och husmorstipsen. Mycket vatten och vila. Men hur roligt är det? Jag som hade andra planer. Jag som ville leva.
Det finns många olika teorier som försökt förklara vad vi människor tycker är roligt och hur detta kommer sig. Jag läser en gammal artikel från New York Post som sammanställt olika möjliga svar. Enligt Överraskningsteorin tycker vi saker är skoj när något bryter mot våra förväntningar eller när något oväntat inträffar. Humorn uppstår när vi möter en situation som vi inte förutspått. På något skruvat sätt fick vi för ett tag sedan se ett exempel på detta efter den tragiska olyckan på ubåten Titan. Farkosten imploderade på sin resa ner mot Titanic och samtidigt exploderade sociala medier med “roliga” memes, finurliga bilder, som skämtade till synes uppskattat om tragedin. Många tyckte att det var okej för att det fanns miljardärer ombord. Den oskrivna regeln om att humor alltid bör riktas uppåt, mot makthavarna och eliten. Så länge riktningen är rätt finns det sällan några invändningar. Det finns mycket att säga om det här men jag väljer att avstå. Däremot kanske Överraskningsteorin har sina poänger.
När jag ligger där i min feberyra och tycker synd om mig själv börjar jag omvärdera allt, samtidigt som jag tänker tillbaka på tidigare år. Somrar, semestrar och sommarlov som kommit och gått. Resor jag planerat i månader. “Först lunch på det där stället, sedan vidare till museet för att efter det snabbt ta en kaffe i gränden bakom parken och vidare …” Sällan har det blivit mer än tre plus. Aldrig någon prutmån. Utflykterna i barndomen, där ryggsäcken stod redo i hallen flera dagar innan bara för att sedan vakna upp till regn, åska och inställda planer. Jag bestämmer mig för att det ska bli annorlunda i år, så fort jag blir frisk. Jag har haft mina Bruce Springsteen-somrar, jag har lyssnat på alla Sommarprat och stått i samma festivaltält av ren rutin. I år ska jag istället omfamna det oväntade. Jag har ingen aning om vad juli kommer att bjuda på men jag är redo för vad som helst. Det kommer att bli kul! I alla fall i teorin.