Lyft skolbiblioteken till en högre nivå
Foto:
Det är ingen upplyftande läsning, vare sig för landet eller Norrbotten.
Kartläggningen omfattar skolbiblioteken vid landets
6 078 grundskoleenheter och gymnasieskolor. Av dem har 67 procent ett skolbibliotek och för att kvala in på den listan räknas ett eget bibliotek, ett bibliotek som är integrerat med folkbiblioteket eller ett bibliotek som är delat med en annan skolenhet.
I den statistiken ligger Norrbotten i botten tillsammans med Jämtlands län, då bara 60 procent av skolorna uppfyller ovanstående kriterium på bibliotekstillgång.
Det är allvarligt med tanke på att läsförståelsen har blivit sämre hos svenska elever, samtidigt som skolbibliotekens effekt på läsningen är väl dokumenterad.
Problemet med skolbiblioteken är inte nytt. En liknande undersökning gjordes 2002 och den visade lika dystra siffror.
Orsaken är, som alltid, ekonomin.
När jag ringer upp Detlef Barkanowitz på Norrbottens länsbibliotek för att höra deras åsikt om situationen menar han att det är ett slags moment 22.
Enligt bibliotekslagens paragraf 5 är det skolorna som har ansvar för skolbiblioteken, men skolorna tycker sig ofta inte ha råd med bibliotek.
Drar sig då folkbiblioteket tillbaka där de varit integrerade i en skola blir barnen ofta utan bibliotek. Och genom de besparingar som drabbat skolan under längre tid är det knappast lätt att få skolorna att satsa på biblioteken.
I stället använder man sig av folkbiblioteken - ofta utan att ha slutit någon överenskommelse med biblioteket man utnyttjar. Och biblioteken har i sin tur inte resurser för att möta skolornas behov, enligt Kulturrådets undersökning.
Ytterst speglar situationen förstås att frågan varit lågt prioriterad i många kommuner.
Men det är en fråga som måste lyftas på högre nivå. För om skolorna och kommunerna inte klarar av att upprätthålla en anständig nivå på skolbiblioteken måste staten ta ett grepp om frågan.
Annars riskerar vi att få se en fortsatt försämring av barnens läsförståelse.
Så jobbar vi med nyheter