Hashtaggen sprider sig snabbt och folk över stora delar av landet använder ungefär samma ord. Det handlar om en oro över att inte få jaga, inte få fjällvandra, att förlora tillgången till friluftsliv om rennäringslagen förändras så att samebyarna får rätt att bestämma över marken.
Stundom när jag läser alla inlägg tycks frågan handla om vem som var först här i norr. De som är icke-samer blir utpekade som kolonialister, fastän ingen av oss nu levande var med på den tiden och kan stå till svars. Och frågan är egentligen irrelevant. Verdi-systemet, där de samiska renskötarna och de fastboende levde samman, fanns för att man var beroende av varandra, men staten bedrev en åtskillnadspolitik där införandet av bland annat rennäringslagarna sådde split bland folket i norr.
Jag går igenom handlingsplanen för Renmarkskommitténs uppdrag och läser promemorior upplagda på nätet där de finns tillgängliga för alla som vill ta del (www.sou.gov.se). Jag läser inlägg och debattartiklar och det finns vettiga synpunkter från alla håll. Kan man tycka så?
Ja, det här är en ytterst komplex fråga.
Aldrig är det väl så het debatt i Kiruna som när det gäller skog och mark. Kanske till och med hetare än frågan om skola, vård och omsorg? Hur som helst, utredningen av rennäringslagen handlar inte bara om vem som har rätt att förvalta jakt och fiske. Man granskar samebyarnas organisation och ser över rättigheterna för de samer som inte är medlemmar av en sameby. Man utreder hur gemensam mark ska användas, hur man ska undvika konflikter, och kanske behovet av medling på det vis man gör i Norge via myndigheten Finnmarkskommissionen. Älgjakten kommer också in i bilden och man ska titta närmare på hur den ska bedrivas på marker där tilldelningen av antalet älgar idag ges till både sameby och markägare. Hur ska den förvaltas och bli hållbar utan att bli en glödande konflikthärd?
Renmarkskommittén ska nu i sin utredning, förutom samernas rättigheter, även ta hänsyn till övrig lokalbefolkning och övriga minoriteters kultur och intressen. Det kommer inte att bli lätt.
Kanske är just en hashtag på sociala medier ett tydligt tecken i tiden. Ett snabbt sätt att sprida sitt ord. Och ibland går det lite för snabbt att skriva fortare än man tänker. Jägareförbundet i Kiruna uppmanar till sansad debatt, och det är bra, oavsett vilken åsikt man vill dela med sig av. Och kanske ska vi försöka sitta stilla i båten, även om det känns stormigt och svårt. Försöka ro åt samma håll tills utredningen om bara några dagar presenterar sitt delbetänkande. Det är faktiskt först då som det finns något konkret att ta ställning till.