Februari en månad då minoriteterna firar

Samernas dag den 6 februari brukar firas på Jokkmokks marknad, men i år blir firandet begränsat och digitalt. För de svenska samerna finns dock en del positiva saker att minnas från de senaste åren.

Anneli Mäkinen.

Anneli Mäkinen.

Foto: Privat

Krönika2021-02-06 17:17
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Girjasdomen om rätten till småviltsjakt föll till samernas fördel. Och kulturlivet fortsätter att blomstra: det traditionella konsthantverket, litteraturen och bildkonsten. Amanda Kernells film "Sameblod" har öppnat mångas ögon för det som gjordes mot samerna – och finsk-ugrerna överhuvudtaget – i den nordiska renrasighetens namn. Nu ser vi fram emot Sanningskommissionens arbete med den tornedalska frågan.

Den 24 februari infaller Sverigefinnarnas dag. Datumet härrör från folklivsforskaren Carl Axel Gottlund som på 1800-talet verkade i Finnskogarna i spåren efter de finnar som sedan 1600-talet invandrat dit. Gottlund var en driftig men kontroversiell person som bland annat ville skapa ett slags finskt förvaltningsområde i Värmland. Själv går jag i deras spår när jag bakar med talkkuna, det rostade havremjölet som även kan blandas i fil till ett enkelt mellanmål.

Den finska invandringen satte fart efter kriget. Finland var utarmat och med hög arbetslöshet – Sveriges industrier skrek efter arbetskraft. Året 1969 var det stora utvandringsåret. Även jag flyttade då, på nyårsnatten så det är lätt att komma ihåg. Jag hade sommarjobbat i Stockholm och bestämt mig för att flytta dit permanent. Då lade båtarna till vid Skeppsbron – det var riktiga båtar då – och man kom direkt in i den Kungliga huvudstaden med all dess storslagenhet. Före mig hade många kommit: även politiska flyktingar, skaror med finska krigsbarn, några presidenter på statsbesök. 1851 kom nationalskalden Johan Ludvig Runeberg under stora högtidligheter.   

En majoritet av dagens närmare 700 000 sverigefinnar är arbetskraftsinvandrare eller deras ättlingar.

Man gör inte stort nummer av sina rötter, många yngre har knappt kunskaper i finska. Det var assimilation som gällde då, nu ska det vara integration men för många kom ändringen för sent. Sverigefinnarna är en obemärkt grupp inom svensk politik, media och kultur. Men det finns ett stort antal aktiva, framför allt i de finska föreningarna. Nu när pandemin skördar många med finsk bakgrund har föreningarna gjort en ovärderlig insats för att rädda liv.

Den 24 februari fikas det på många ställen med blåvita bakelser. Jag föredrar ”runebergstårtor” som Fredrika Runeberg, även hon poet, trollade fram åt Johan Ludvig. Genom "Fänrik Ståhls sägner" hade han gett ansikte åt de enkla finska soldater som gick åt i de svenska krigen.

Och några sverigefinnar får sina utmärkelser och sällar sig till Asko Sahlberg, Jorma Kontio, Anna Järvinen, Hanna Takanen med flera som årets sverigefinnar. Så lite guldkant blir det.