Elin Ruuth förutspår comeback för dockprogram

En decembermorgon, med ett utrop av förtjusning, upptäcker jag att Bons julkalender är tillbaka på SVT Barn.

Faktiskt ter sig dockspelet, en uråldrig förening av fantasi och fysiska objekt, som märkvärdigt uppfriskande i en samtid där illusionerna blir allt svårare att genomskåda, menar krönikören Elin Ruuth.

Faktiskt ter sig dockspelet, en uråldrig förening av fantasi och fysiska objekt, som märkvärdigt uppfriskande i en samtid där illusionerna blir allt svårare att genomskåda, menar krönikören Elin Ruuth.

Foto: Stefan Bladh / SvD / TT

Krönika2019-12-07 16:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

Dock-kocken Bon, frankofil med mule, kaospysslets messias har rört om i barn-tv-grytan sporadiskt sedan 2014. Bland annat genom att elchocka en död fisk och laga skotsk haggis med en kondom som fjälster. 

Bakom Bon står konstnärerna och musikerna Daniel Westlund, Lars Arrhenius och Carl-Michael Herlöfsson, en trio som spränger den gängse skalan för politisk korrekthet och pedagogisk ambition i tv-tablån för barn. Om Bon antog mänsklig gestalt, i mer än sina yvigt gestikulerande händer, så skulle han antagligen framstå som omöjligt skrämmande för den yngre publiken. Nu väcker hans sammetsröst och plirande dockögon istället både glädje och sympati, åtminstone i somliga hushåll. 

Under de senaste åren har också äldre tv-tittare fått möjlighet att ta del av dockors och dockspelares säregna konstform. 2018 kom HBO-serien" Kidding" av Michel Gondry, som tidigare regisserat bland annat "Eternal Sunshine of the Spotless Mind" och "Be Kind Rewind". I Kidding spelar Jim Carrey en legendarisk barnprogramvärd, Mr. Pickles, som efter en personlig tragedi söker nya former för berättande och sorgebearbetning. Dockorna kan, likväl som barnpubliken, hantera mörkret. Men de som värnar om Mr. Pickles lönsamma varumärke blir nervösa och fruktar ett nära förestående sammanbrott i direktsänd tv. Kanske vore det bäst om Mr. Pickles själv inkarnerades i dockgestalt, möjlig att styra och reglera? 

Där Kidding flirtar med barnprogram som "Sesame Street" och"Mr. Rogers’ Neighborhood", återvinner den Netflixproducerade "The Dark Crystal: Age of Resistance" ett bildspråk från 1970- och 80-talets filmade SciFi- och fantasyvärldar. "The Dark Crystal", ursprungligen en långfilm från 1982, skapades av branschlegendaren Jim Henson som också står bakom Mupparna. Inför nyproduktionen diskuterades huruvida karaktärerna skulle återuppstå i traditionell dockform, eller CGI-animeras efter modernare standard. Många har glatt sig åt att man valde det förstnämnda, och det inte enbart av nostalgiska skäl. 

Faktiskt ter sig dockspelet, en uråldrig förening av fantasi och fysiska objekt, som märkvärdigt uppfriskande i en samtid där illusionerna blir allt svårare att genomskåda. Det är knappast en slump att "Spitting Image", ett satiriskt dockprogram som distribuerades 1984-1996 av engelska ITV Studios, ryktas vara i återtågande på HBO. Komplett med nya dockversioner av bland annat Donald Trump, Vladimir Putin och Mark Zuckerberg.