En del har klimatet som högsta prioritet, andra vill se satsningar på sjukvård och skola. Någon vill ha dubbelspår för järnvägstrafiken. Jag minns när ett malmtåg välte i vintras, blockerade spåret söderut och tänker att det vore en bra idé. Sedan har vi förlossningsvården. Inte ska väl nyfödda se dagens ljus i ett dike? Nej, bättre kan vi. Inte heller ska man behöva åka till Sunderbyn för en kvarts läkarbesök. Och bostadsfrågan i Kiruna ska vi inte tala om; tio år i kö för en hyreslägenhet. Vården är ett hett ämne som alltid. Underbemannat och personal som hänger av rocken och sätter på gruvhjälmen istället. Bättre betalt och bättre arbetstider. Skolfrågan måste också lösas.
Klasserna blir allt större och elever som behöver hjälp hamnar istället på glid. Drogproblemen ökar och den psykiska ohälsan med den. Eller var det tvärt om? Den fjärde frågan handlar om rennäring kontra friluftsliv. Det har varit tvister efter Girjasdomen men här är alla partier tämligen överens om att man måste flytta fokus från konflikter till samtal istället. Dialog, ömsesidig respekt och kompromisser är ord som nämns i de olika partiernas svar. Det är grunden för all politik och det tycker jag låter vettigt. Frågan känns ändå som kommunens minsta bekymmer.
Till slut har jag plöjt igenom allt. Lite pajkastning på varandra, visst, men samtidigt en strävan framåt där alla vill få det bättre på olika vis. Vård, skola, omsorg. Viktiga frågor. Kanske viktigast, för att folk ska ha framtidstro och vilja stanna kvar.
Jag sörplar i mig kaffet. Sedan ramlar jag nästan av stolen. På baksidan av tidningen finns en annons av en skoter- och fritidsförening i Kiruna. En helsida med påstådda fakta om renskötseln och en uppmaning om att rösta på det parti som motsätter sig Girjasdomen. Konflikten ses glöda igen.
Jag viker ihop tidningen. Tänker på kvinnan som fött sitt barn med långtradarna dundrandes förbi. Jag tänker på flickan som inte klarar av skolan, för att miljön blivit så stökig. Jag tänker på läraren som sa upp sig och gick till gruvan istället. På polisen som helt bytte bana. På pojken som försökte ta sitt liv för att han inte såg någon ljusning. Jag tänker på den gamla kvinnan, som inget annat ville än att komma till ett boende för att slippa dö ensam men istället erbjöds kameraövervakning nattetid.
Jag tänker att tänk, om den här föreningen hade satsat pengar på en helsidesannons för att uppmärksamma dem istället. Valt att belysa vården, skolan, omsorgen. Men man valde något helt annat.