Det är en av sommarens varmaste dagar. Insekterna slår sina surrande lovar kring oss när vi går genom det höga gräset i den tornedalska byn Kangos. Nedanför glittrar Lainioälven, ett av målen för ett konstprojekt om lax.
Konstnärerna Alon Schwabe och Daniel Fernandez Pasqual träffades när de studerade på Goldsmiths i London och har arbetat tillsammans sedan 2013 med ”Cooking sections”, ett projekt som har vuxit med tiden och som fortfarande pågår.
– Vi fokuserar på mat och utforskar matens roll när miljö och klimat förändras, säger Daniel Fernandez Pasqual.
De har flugit från London till Kiruna och tar sig neråt landet med bil. Under två veckor ska de utforska älvarna och prata med ortsbefolkning och forskare om den vilda laxen. Projektet ska bli en utställning i Bonniers konsthall i Stockholm i augusti 2022 och planer finns för en serie arrangemang, även i Norrbotten.
– Det är intressant att se hur olika dämningar har format den långa älven, och hur olika projekt påverkat den. Det här är en av älvarna som flyter som den gjort i hundra eller tusen år, medan många andra älvar i Sverige är helt förändrade. Och laxen som simmar i dem är inte densamma som för några hundra år sen. Vi fiskar inte, vi tittar på älven, hur landskapet förändras längs vägen, säger Alon Schwabe.
– Vi lyssnar på fiskarna istället för att fiska dem, Inflikar Daniel Fernandez Pasqual leende.
För några år sedan arbetade de på den skotska ön Isle of Skye.
– Där undersökte vi hur de många laxodlingarna runt ön förändrar miljön, och hur den odlade laxen påverkar den vilda laxen.
De har också skrivit en bok om odlad lax, ”Red herring”, ett engelskt uttryck som betyder ungefär "villospår".
– Här i Kangos tittar vi på vild lax och hur den kommer tillbaka eller inte till olika älvar, och vad som är de största hoten mot det vilda laxbeståndet. Det här är den andra sidan av historien. Genom den vilda och den odlade laxen har vi kopplat ihop de två platserna, berättar Alon Schwabe.
– Det grundläggande för oss är att samla in berättelser, säger Daniel Fernandez Pasqual och tillägger att de hoppas bli kontaktade av fler personer i trakten som kan berätta om hur laxbeståndet i älvarna ändrats över tid.
Han berättar entusiastiskt om ny kunskap de inhämtat:
– Min favorit är berättelsen om flodpärlmusslorna i Pärlälven, hur de som små går in i gälarna på laxar och hur musslorna och lax är beroende av varandra. Där musslorna är finns det lax, och om inte laxen finns kvar gör inte musslorna det heller. Det var nytt för oss, och mycket intressant. Vi lär oss mer och mer.
Theodor Ringborg, konstnärlig ledare på Bonniers konsthall i Stockholm, har bjudit in konstnärsduon från London:
– Det är roligt att kunna ge dem den här upplevelsen. Det börjar bli vanligt i konstvärlden att man teoretiserar ganska mycket om norr. När man tittar lite mer noggrant har de aldrig varit här, de vet inte hur landskapet ser ut och att älvarna kan skilja sig åt.
Theodor Ringborg är väl förtrogen med platsen genom sin flickvän som har sina rötter i Kangos.
– Jag tycker att det var centralt, om än bara för att få en känsla för hur det är här, träffa alla specialister och höra snacket. Hur Lainio älv är, och åker de ner till Vitsaniemi är det en annan atmosfär, en annan älv. De tornedalska historierna om hur det fångats lax här, om dammarna som byggdes upp. Det är mycket att ta in för dem.
– Nu, med vågen av ett annat klimattänk, kan utställningen bli särskilt intressant. Du är vad du äter– och vad det du äter äter. Vad den odlade laxen äter är en del av ett sånt system.
Han tycker att det är viktigt att även involvera lokalbefolkningen i projektet:
– ”Cooking sections” är väldigt avancerat, man kan prata hur mycket filosofi som helst. Men man kan också prata om lax, väldigt enkelt: laxen som vi äter, och vad den gör. Och vad vi gör när vi äter odlad lax. Då ingår vi i den infrastruktur som de försöker kartlägga.
Att den odlade laxen färgas är extra intressant ur ett konstnärsperspektiv.
– Klart man blir attraherad av estetiken och färgläggningen, det är grundläggande konstnärligt tänk. Vilken färg har laxen? Ja, jag kan välja vilken färg den ska ha. Det är en väldigt speciell process, säger Theodor Ringborg.