Konsthändelser sker inte bara på konsthallar och gallerier utan även på annnorlunda platser såsom bergrummet i Mjölkuddsberget och Rödbergsfortet i Boden.
Det övergripande temat som konstnärerna haft att förhålla sig till – i redan befintilga verk och på uppdrag av biennalen – är mörkrets landskap och Norrbottens landskap och då i en vidare bemärkelse. De verk som visas kan vara åt det mer dokumentära hållet och handla om allt från försvunna vattenfall, förr militariserade zoner, till ett verk om attentatet mot Norrskensflamman. Men sättet att närma sig temat kan också vara mer det mer abstrakta.
– Mörkret är inte bara något skrämmande och destruktivt. Det är även potetial för tänkande, drömmande och andra verkligheter, säger Emily Fahlén, som tillsammans med Asrin Haidari och Tomas Hämén, är konstnärlig ledare för biennalen.
Luleåbiennalen har bjudit in cirka 40 konstnärer, poeter och tänkare varav åtta bidrar med nyproducerade verk.
På en del platser i länet har biennalen tjuvstartat. På Ájtte fjällmuseum finns en grupputställning där konsten är integrerad och knyter an till den permanenta utställningen om samernas kultur och Sápmi. På Havremagasinet öppnade nyligen utställnigen Digitala landskap.
På konsthallen i Luleå spikas och målas in i det sista inför öppningen av utställningen. På en pressvisning i går, torsdag presenterades verken. Här följer ett axplock av vad som visas:
Katarina Pirak Sikku, Jokkmokk, bidrar med två landskapsskildringar som inte bara är idylliska utan skildrar de mörka dunkla färgnyanserna så som hon uppfattat dem vid sina promenader i Jokkmokks omgivningar under mörkermånaderna. Konstnären forskar även om de rasbiologiska studier på samer som gjordes runt förra sekelskiftet.
Isak Hall uppvuxen i Västerbotten, numera bosattt i Stockholm, visar en serie måningar med titeln Northern Transcendence
– Det talas mycket om ”ljuset” som det enda positiva men rymden består till största del av mörker, säger han.
Britta Marakatt Labba ställer ut ett broderi på säckväv som lämnats kvar från andra världskriget soldater vid nordnorska gränsen, samt några historiska dokument. Verket handlar om hur rörelsefriheten för samer vid nordnorges gränser begränsades som en effekt av kriget.
Ett av rummen i Konsthallen är målat i blått och det första som möter en är en ljud- och rörlig bildinstallation med en filmduk med en stort hav, av Louis Henderson. I det rummet ses bland andra Lap-See Lams installation med insamlade objekt från den tiden när kinakrogar blev populära i Sverige, en numera ”svunnen tid”. Där finns en gigantisk 3-D modell av ett tak i pagoda-stil.
I ett annat av rummen ses en stor installation av rörlig bild och objekt av Neda Saeedi som handlar om ett nomadfolks förändrade livsvillkor och miljöförstöring som skedde när en sockerfabrik och sockerrörsfält anläggs i en moderniseringsreform i Iran under 60-talet. En del av figurerna är gjorda av kanderat socker.
Anja Örn, Luleå, visar installationen ”Till minnet av en älv”. I film och aluminiumskulpturer berör hon frågan om kraften från fallande vatten och industrialismens påverkan på djur och människors livsrum. För att dokumentera de mäktiga forsarna och vattenfallen som inte längre finns har hon besökt Nationalmuseum och Nordiska museet.
Fotnot: En mer heltäckande bild av biennalens program finns på: www.luleabiennial.se Där finns även länk till webb-tidskriften Lulu-journalen som kommer ut en gång i månaden.
Susanne Holmberg