Han undersöker vardagsljuden
Ständigt omges vi människor av ljud - en del behagliga, andra mindre trevliga. Men en sak vet konstären Kent Gustafsson - ljud kan vara oerhört starka hjälpmedel för att bygga stämningar, något han använder sig av i sin konst.
Foto: Kurt Engström
Ungefär så är det med Kent Gustafssons utställning Gäst hos overkligheten, där han använder sig av en ljudinstallation.
- Det gäller att ta sig tid och sitta i lugn och ro för att ta del av stämningen som byggs upp. Besöker man den när det är mycket folk här kommer ljuden att dränkas, säger han.
Gäst hos overkligheten är ett vardagsrum med alla tillbehör. Här finns soffor, soffbord och tv och i bokhyllan står de gamla välkända Focus-uppslagsböckerna man brukar hitta hemma hos folk.
Men slår man sig ner blir man snart varse att låga ljud strömmar omkring en. Från den illröda telefonen med snurrskiva, från radion från golvlampan, från jordgloben och från kopplingsdosorna på väggen.
- Det är ett lågmält sorl, men det blir påträngande till slut, säger Gustafsson.
Ljuden är människor som berättar om nattliga drömmar, uppblandat med klangbilder som skapar atmosfären.
- Det är därifrån titeln kommer. Man kliver in i ett mycket verkligt rum, men får ta del av overkligheten i form av drömmar. Kanske kan man sitta här och tänka sig in i vem rummet kan tillhöra och bygga egna berättelser kring det. Eller fundera över sina egna drömmar.
Kent Gustafsson är visserligen utbildad i måleri, men har i snart tio år arbetat med ljudinstallationer.
- Ljud kan vara ett ganska skulpturalt uttryck. Men när jag j jobbar med det är det ungefär samma dramaturgi som att måla. Man jobbar med stämningar.
I sitt allra första arbete med ljud inom konsten höll Gustafsson på med en serie teckningar som var inspirerade av konstnären Carl Fredrik Hills maniska period. Hill skrev bland annat dikter med tvångsmässig talmystik.
- Jag gjorde teckningar på siffrorna tre och fyra, precis som i Hills dikter, och spelade in krafset från pennan för att förstärka den maniska känslan, berättar Gustafsson.
Men ljud kan förstås också ge budskap.
- Det jobbade jag med i verket Dialoger för några år sedan när jag hade läst boken Bibeln och Koranen där en religionshistoriker drev tesen att det finns mer som förenar religioner än skiljer dem åt.
Numera tar arbetet med ljud allt större del av Gustafssons konstnärsskap. Och dessutom har han startat ett företag som ska jobba med ljud på andra sätt än inom konsten.
- Jag tycker att ljud i det offentliga rummet är ett eftersatt område. Man är överhuvudtaget ganska vårdslös med hur man använder ljud. Det är buller och det är hög musik och problemet är ju att man inte kan blunda med öronen - istället blir man bombarderad fastän man inte bett om det.
Gustafsson tycker att oönskade ljud ska byggas bort mer och att man istället ska satsa på att ljudsätta offentliga miljöer med kvalitativa ljud.
Näringslivet har länge använt sig av medveten ljudplacering, fast då oftast musik. Och alltid med tanken att få människan att bete sig på ett visst sätt.
- Musik är ett nästan för enkelt grepp. Jag vill använda ljud på andra sätt. Till exempel håller jag nu på med ett projekt där jag ljudsätter ett parkeringshus. Varje våning får ett specifikt ljud vilket gör det lättare att komma ihåg var man parkerade. Dessutom strömmar ljudet från utgången så att man skapar en riktning vilket också gör det lättare att orientera sig. Och sist, men inte minst, ska det vara ljud som ökar trivseln i en ganska trist miljö. Det får inte vara störande ljud, men inte heller lika tråkigt som muzak.
Ljud i det offentliga rummet kan bidra till trivseln i de områden där människor ska vistas. Och fylla samhällsfunktioner för att människor ska må bättre.
- En gångtunnel med trevliga ljud kan ju till exempel bidra till att öka tryggheten, menar Gustafsson.
Så jobbar vi med nyheter