Triennalen har funnits sedan 1965 och var ett initiativ från Grafiska sällskapet. Den som är snabb på huvudräkning kan räkna ut att triennalen inte skett vart tredje år som namnet antyder. Det var nio år sedan Grafiktriennalen senast ägde rum, även då i Luleå.
Den nuvarande utställningen består av 330 verk av 171 konstnärer från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. 115 av konstnärerna är kvinnor och 56 av dem män.
– Det visar hur könsfördelningen bland nordiska konstnärer ser ut, berättar Hans Sundvall, konstnärlig ledare och samordnare på Konsthallen.
Han är en av dem som suttit i juryn och valt ut verken.
– 330 verk är väl maxantal i hallen. Vi har varit tvungna att sätta upp extra väggar. Och det har såklart krävts extra planering, säger Hans Sundvall.
Enligt honom ger utställningen en bra överblick av hur den nordiska grafiska konsten ser ut i dag.
– Och den håller en hög nivå i Norrbotten. Av de 171 konstnärerna, som är från hela Norden, är så många som fem stycken verksamma i Norrbotten.
Grafik är gammalt och möjliggjordes genom boktryckarkonsten. Till en början var det religiösa budskap som trycktes och spreds, men med tiden har det såklart blivit friare uttryck.
Vid sidan av den grafiska konsten håller flera av konstnärerna som finns representerade på Grafiktriennalen på med någon annan konstform. Enligt Hans Sundvall går det att se på verken.
– Är man skulptör är det tredimensionella uttrycket ofta tydligt i den grafiska konsten. Målare är vanligtvis inte lika intresserade av det.
Monotypi kallas det när det bara görs ett enda exemplar av ett tryck, men grafiska verk kan göras i upp till 300 exemplar. Något som gör att det är vanligt att privatpersoner äger grafiska verk. Att rama in konstverken kan dock göra att en del av uttrycket försvinner, tycker Hans Sundvall.
– Det är olika tjocklek på papprena; vissa är tjocka medan andra är så tunna att de blåser upp om man går förbi dem. Det försvinner ju om det hänger bakom glas.
Alla verk är dock inte tryckta på papper på Grafiktriennalen. På utställningen finns också verk på bland annat trä och plåt. Utöver detta innehåller utställningen även videoverk och artist´s books.
Variationen av motiv är stor. Naturvidder från fjäll och polartrakter, industrier, människor och djur. Det finns också politiska budskap. Galina Davydtchenko "The safe place" föreställer ett flyktingläger och Tania Fred har gjort två verk som hänger bredvid varandra: Ett som föreställer ett solande par på en strand och ett som föreställer många simmande människor i ett hav.
– Jag associerar i alla fall till människor som flyr över vattnet, medan andra ligger och njuter på stranden, säger Hans Sundvall.
Grafiktriennalen hänger på Konsthallen till och med den 1 november 2020.