I källarens dunkla belysning går det att ana en stilla vattenspegel. En smal brygga leder ut till en liten ö med sittplatser, omgiven av skärmar som visar videoverk. Ur högtalarna flödar meditativ musik.
Konstnärsgruppen Gylleboverket med Jona Elfdahl och Etta Säfve har byggt upp utställningen ”In the world like lovers do” en trappa ner i Havremagasinet i Boden.
– Tanken är att man bjuds in att gå ut på ön och sätta sig och titta på filmerna. De går i en loop, så man kan stanna hur länge man vill, eller i 20 minuter om man vill se hela, berättar Etta Säfve.
Hon är uppvuxen i Luleå och är dotter till författaren Torbjörn Säfve. Själv har hon arbetat konstnärligt under större delen av sitt liv.
– Jag lämnade Luleå när jag var 21 år för att gå konstskola, först i Örebro, sedan i Amsterdam där jag blev kvar länge. Det är jättekul att vara här uppe igen. Det blir inte så ofta längre, eftersom mamma och pappa har flyttat till skogen utanför Örebro, säger hon.
Numera bor hon i Skåne och driver konstnärsgruppen Gylleboverket tillsammans med Jona Elfdahl.
För tio år sedan tog de över en före detta skrot på Österlen som de driver som en konstnärlig plattform.
– Platsen är lite apokalyptisk så vi har gjort en massa ritualer där, som en läke-ritual, för oss själva och för världen, säger Etta Säfve.
Installationen i Havremagasinets källare ger möjlighet till eftertanke.
– Det handlar mycket att sätta sig ner och hitta något i sig själv som berörs. Det känns viktigt att var och en får gå in i sig själv. Det är ett rum som tjänar på att man ger det lite tid, berättar Jona Elfdahl.
Han tillägger att man även kan gå runt och titta, men att kärnan i upplevelsen handlar om att våga sätta sig och sjunka in i sig själv.
De har genom åren jobbat mycket med klimatfrågan på olika sätt. Etta Säfve berättar att själva upprinnelsen till verket kommer ur de frågor vi står inför i världen just nu, vad det är att vara människa och vad vi vill att det skulle kunna vara.
– Det började med att ”vad behöver vi för att förstå vad vi ska vara i den här världen utan att förstöra den”. Så det är väl ett slags kärleksritual, säger hon.
Jona Elfdahl tillägger:
– Den biten är lite i en dialog med ett samhälle som ska fixa problemet. Vi behöver hitta ro och förändras som art, snarare än att vi behöver fixa det med teknik. Kanske ett arbete mot en inre omställning på det sättet i klimatfrågan.
Utställningen pågår till den 24 september 2023.