Försöker man se allt är risken att man missar det mesta uppenbar. Rådet är därför: Stanna länge framför de verk du tycker om. Betrakta, sjunk in i målningarna, omfamna dem, låt de omfamna dig. Glöm det andra omkring dig, fantisera dig in i den värld verket skildrar, dröm dig närvarande.
Anna Anchers målning ”Pigen i køkkenet” (Flickan i köket) är från 1883. Omedelbart lägger vi märke till kvinnans klädsel: mörk tröja, röd kjol. Dörren till ett angränsande rum står öppen, solen lyser in genom fönstret, fasaden på huset utanför syns. Det viktiga är atmosfären. Rofylldheten är underbar. Det går att lyssna till stillheten och känna glädjen över att inte höra någonting.
Tiden har nästan stannat och ingen kommer inrusande och talar om vad hon ska göra. Hon är ensam med sitt arbete. Det ser ut som om hon håller på att förbereda en måltid och att hon har gjort det förr. Hon ser lugn och trygg ut.
Tycker den unga kvinnan i den mörka tröjan och den röda kjolen om att vara i rummet dit solen strålar? Vi kan fundera över det för att få kontakt med en annan tid än den vi lever i, för att få perspektiv på vår tid. Jag tror att hon tyckte det var så självklart att vara i köket att funderingar om vad hon tyckte om det var främmande. Det var hennes värld, så annorlunda än vår.
Tiden som gestaltas på Anna Anchers målning är en värld innan alla uppfinningar som blivit självklara för oss fanns, de som gjort våra liv så mycket snabbare än de som konstnärerna i Skagen skildrade kring förra sekelskiftet. Därför kan vi aldrig stiga in i rummen vi ser. Vi får nöja oss med att betrakta.
Det Skagen konstnärerna anlände till under 1870-talet var fattigt och strängt religiöst. Hans Kirks roman ”Fiskare” ger en inträngande skildring av de troendes liv i Indre mission, en väckelserörelse som än i våra dagar är levande i mindre samhällen i norra och västra Jylland.
Anna Ancher (1859–1935) föddes i en välmående familj. De andra konstnärerna kom utifrån med andra värderingar och en annan livsstil. Konstnärernas liv var livsbejakande, jämställda och fyllda med umgänge och festliga måltider. De troendes liv var konservativt och asketiskt. Ändå tycks konflikterna ha varit få.
Männen målade ute och kvinnorna inne! Det blir tydligt när Statens Museum for Kunst, SMK, i Köpenhamn och Skagens konstmuseer som samproducerat utställningen försöker övertyga oss om att Anna Ancher inte bara målade interiörer. De få utomhusbilderna är inte särskilt bra. Hon var en lysande interiörmålare och en medioker skildrare av landskap.
Hennes konstnärskap är en hyllning till kvinnornas närvaro i hemmet. Deras närvaro lyfter målningarna. Det blir tydligt när man ser bilder av rum utan kvinnlig närvaro och av porträtt av kvinnor. Kvinnornas närvaro i hemmet är Anna Anchers värld.
Det är intressant att jämföra med den samtida danske konstnären Vilhelm Hammershøi. Hans värld är också kvinnor i hemmet, stillheten och känslan av tidens långsamma gång kan för tankarna till Anna Anchers målningar, men skillnaderna är större. Ljuset som faller in genom ”Anchers fönster” är varmt gult, hos Hammershøi är det vitt-grått. Men det är inte bara skillnaderna mellan ljusen. Det är också skillnaden mellan känslor av ensamhet och alienation, och Anchers gemenskap och glädje.
Utställningen visas på SMK i Köpenhamn från den 8 april till den 24 maj. Under sommaren visas utställningen i Skagen och under hösten i Lillehammer.