Värdig hyllning till Ray Charles
KONSERTThe Best of Ray CharlesClaes Janson med SextettKulturens hus, lilla salenSöndag 29 mars
Foto: Tobias Åkeblom
Och egentligen är Clas Jansons konsert The Best of Ray Charles inget annat heller. Men till skillnad från de bedrövliga Abba och Pink floyd-spektakel som hållits, är Claes Jansons hyllning tillsammans med Claes Crona en konsert av hög klass redan från början. Och precis som Ray Charles gjorde inleder bandet med Rockhouse och Let the good times roll, som bär mycket av det som kom att bli Ray Charles signum; sammansmältningen av blues, soul och jazz.
Sina första hits fick han med It Should Have Been Me och Mess Around 1953. Men det var I Got A Woman som gjorde honom nationellt känd i USA 1955 och sedan följde hits som This Little Girl of Mine, Lonely Avenue, Mary Ann, Drown in My Own Tears och The Night Time (Is the Right Time).
Claes Janson och bandet har också tagit ut en repertoar som speglar Ray Charles bredd, med från allt jazz, rhytm & blues och country till pop. Här dyker pärlor som I got a woman, Ain´t that love, Hard times, Margie, Unchain My Heart och givetvis Georgia on my mind upp.
Och Janson själv är nog som allra bäst när han sjunger Ray Charles med sin lite spruckna och kraftfulla stämma. Hans blueskänsla går som hand i handske med Ray Charles material.
Bandet, som består av Mats Engström på trummor, Mårten Lundgren trumpet, Mimmi Hammar trombon, Klas Toresson tenorsax, Claes Crona piano och Hans Backenroth bas, bjöd på ett solitt komp med ett brutalt grundsväng.
Men musikerna visar att de är ett gäng kompetenta solister också - inte minst Hans Backenroth, som med sitt flyhänta spel på basen tycks kunna trolla fram vilka figurer som helst med fingrarna.
Dessutom får hemvändaren Mimmi Hammar en chans att visa att hon inte bara är en skicklig trombonist, utan även är en utmärkt sångerska. För övrigt får hela blåset agera kör, och det är möjligen där som konserten har sin svaga punkt. De är ju i första hand blåsare, i andra hand sångare och det märks hos Klas Toresson och Mårten Lundgren. Men de gör inte bort sig och på det hela är The best of Ray Charles en värdig hyllning till legenden.
Så jobbar vi med nyheter