Sällan har jag upplevt dansbandsmusik så annorlunda

SVEN-INGVARS Stora salen, Kulturens husFredag 19.30

Jag ska medge att jag var skeptisk till att Kulturens hus stora sal skulle passa för dansbandsmusik. Men så fel jag hade. Foto: Tobias Åkeblom

Jag ska medge att jag var skeptisk till att Kulturens hus stora sal skulle passa för dansbandsmusik. Men så fel jag hade. Foto: Tobias Åkeblom

Foto: Tobias Åkeblom

Konsert2009-03-28 00:07
I 53 år har Sven-Ingvars kuskat land och rike runt med den evigt unge (!) Sven-Erik Magnusson som bandets frontfigur.
Borta är originaltrion med Sven Svärd och Ingvar Karlsson som jämte Magnusson var med och startade Sven-Ingvars. Nu är det bara den sistnämnda kvar.
Men ensam gör inget band och numera fyller sonen Oscar Magnusson tillsammans med Patrik Karlsson, Thommy Gustafsson, Staffan Ernestam och Klas Anderhell ut bandsättningen.

Med vit skjorta och svart kavaj kliver Sven-Erik Magnusson ut på scenen och sällan har väl en applåd känts så befogad.
Jag menar, Sven-Ingvars har en enorm låtskatt att välja mellan. Det är liksom bara att stoppa handen i grytan och dra en lapp.
Förmodligen är det så de gör när låtrepertoaren ska sättas ihop inför spelningarna. Hur behåller man annars glöden i 53 makalösa år?
"Ni ska vara välkomna, det brukar bli lite trevligt med allsång när vi ska spela", säger Sven-Erik Magnusson och river av en av de många nostalgi-schottisarna bandet har på sitt samvete.

Jag ska inte avslöja för mycket av gårdagens repertoar eftersom Sven-Ingvars även spelar i kväll i Luleå men den som hoppas på favoriterna Fröken fräken (som lockade fram kvällens första allsång) och Två mörka ögon (i en ny - och väldigt bra - tappning) kommer inte att bli besviken.
Den nog så långa akustiska akten skapade inte bara myspys utan även en viss tristess men det vägdes upp av den medelålders publiken (det satt en och annan ungdom på varje bänkrad också) som sjöng med i de flesta av låtarna.
Jag ska medge att jag var skeptisk till att Kulturens hus stora sal skulle passa för dansbandsmusik. Men så fel jag hade.

Sällan har jag upplevt dansbandsmusik så annorlunda som under gårdagens föreställning. Det var både festligt och folkligt på samma gång och även om Sven-Erik Magnussons mellansnack fastnade på sina ställen gjorde det inte någonting. Hans mjuka och avslappnade sätt mot publiken kompenserade det mer än väl.
Den med fördomar mot dansbandsmusik borde besöka en konsert med Sven-Ingvars. Det är bevisligen mer schlagerrock än dansband.
Kort sagt: Det är omöjligt att inte gilla Sven-Ingvars.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!