Romantisk operaafton blev intim visstund
Ulric Björklund och Lennart JohanssonKulturens hus, LuleåSöndag 15 mars
Ulric Björklund och Lennart Johansson bjöd publiken på en spontan men ändå imponerande visafton. Foto: Bengt-Åke Persson
Foto: Bengt-Åke Persson
Men förklaringen kommer strax. Pianisten Mila Ortegis som skulle ackompanjera tenoren Björklunds sångmöte med Johansson har blivit sjuk.
Och istället för att ställa in och därmed svika publiken kom de båda herrarna blixtsnabbt på en reservplan; visafton.
Då får Lennart Johansson traktera pianot, och Ulric Björklund gräver djupt i de många sångböcker han har med sig upp på scenen för att hitta svenska pärlor.
Till en början ter det sig aningen rörigt. Johansson verkar känna sig lite nödd att på skolkonsertsmanér hjälpa till med sångmelodierna från klaviaturen och Björklund letar febrilt efter inspirationen i den glättiga gammelsvenskan.
Men efter några försiktiga valssteg under Dansen på Sunnanö, är det som att situationen slutligen landar i medvetandet för de båda musikerna. De slappnar av. Och ler.
Och så är de redo att bjuda publiken på en intim och stämningsfylld viskväll med allt från finurliga Taube till sorgsna Afzelius.
Lennart Johansson tolkar introt på den gamla klassikern Balladen om Fredrik Åkare och Cecilia Lind med en svindlande vackra tonstråk.
Sedan lämnar Björklund scenen med en frivolt (ja, vid det här laget är det ingen tvekan om att de båda herrarna trivs) och Johansson tar över solo en stund för att sjunga två melodier signerade Birger Sjöberg. Den första gång jag såg dig blir en romantisk resa medan jag starkt ifrågasätter det påklistade allvaret i den pretentiösa mysballaden Längtan till Italien... Men, men - med kort varsel är det klart att det inte är helt enkelt att sätta ihop ett helgjutet program, kanske är det därför som musikvalet emellanåt vobblar lite.
Romansopera eller visa - allt går att snida till en bra konsert. För har man rösten så löser sig resten.
Så jobbar vi med nyheter