– Det finns ingen stad som Kiruna i hela Sverige, och därför finns det väldigt mycket att gräva i och skrivet om stadens historia. Kiruna är Kiruna, och det är något speciellt, säger föreningsmedlemmen Tore Larsson.
Kiruna Forskarförening huserar i den gamla villan ”Falks hus”, som man flyttade in i 1995 efter att man slagits samman med Kiruna Släktforskarförening. Inne i byggnaden har föreningen bland annat ett speciellt rum avsatt för släktforskning, arkiv och en loppmarknad.
– Kiruna är ovanligt väldokumenterat som samhälle. Men det finns mycket för den här föreningen att göra i och med stadsomvandlingen, säger Rune Henriksson, ordförande för Kiruna Forskarförening.
Vad tror du är extra viktigt att dokumentera för kommande generationer i och med stadsflytten?
– Det är en hel del olika saker men för det första är det de byggnader som nu flyttas eller försvinner, som det gäller att försöka dokumentera och beskriva innan det försvinner. Inte bara med bilder. Sedan är det fortfarande ganska osäkert exakt hur det blir med stadsflytten, det enda vi vet säkert är att det kommer att ske någon form av flytt.
Något som ordförande Rune Henriksson särskilt vill lyfta fram är föreningens medlemsblad ”Forskaren” som man gett ut sedan slutat på 1990-talet.
– Jag är stolt över de artiklarna vi har i medlemsbladet eftersom det är ett sätt att bevara Kirunas historia. Det är vi medlemmar som står för innehållet och tidigare har den utkommit med ett nummer i kvartalen, fast nu har vi skurit ner.
Redan 1975 bildades föreningen, då som Kiruna Amatörforskarförening, av ett dussintal personer som var intresserade av hembygdsforskning, särskilt den lokala gruvhistoriken. Under åren har föreningen sammansatt ett stort arkiv bestående av bland annat tidningsartiklar och böcker, i arkivet finns tillexempel en väldigt stor samling av tidningarna Norrlandsfolket och Norrskensflamman.
– Vi försöker samla in lokal litteratur och klipper ut Kirunarelaterade artiklarna från tidningar och försöker registrera det. Vi har väldigt många nummer av Norrskensflamman och den samlingen försöker vi bygga vidare på, säger Rune Henriksson.
Idag har föreningen cirka 160 stycken medlemmar. En av dem är Maj-Lis Mettävainio, och hon är särskilt intresserad av släktforskning.
– Jag tror att det kan bli särskilt intressant när man blir äldre. Tillexempel när man får barn och de kanske börjar fråga om ens familjehistoria, då kanske man inser att man inte vet så mycket egentligen vilket väcker en nyfikenhet, säger Maj-Lis Mettävainio.