Tomten stod på Sunset Boulevard
Foto:
- Du får skylla dig själv när du skrev på, sa tomtemor borta vid vedspisen.
Hon såg lite suddig ut. Kortisonkräm sa läkaren i bortre hörnet. Men det bar emot att bota syntetklåda med syntetkräm, tyckte tomten.
- Det verkade ju så bra när vi skrev på 1956, kved han. Fri läskeblask till oss och Nisse året om.
Han tog i med naglarna.
Det finstilta i avtalet tvingade honom nu att bära den röda syntetdräkten. Någon lade fram ett par tjocka glasögon. Men han ville inte läsa. Att komma loss från avtalet skulle vara lika lätt som att bli kvitt ett huslån utan att betala räntorna. Och hur skulle förresten han, halvfattig i sin lilla stuga långt bortom civilisationen, kunna ha någonting att sätta emot The Coca Cola Company.
All den magi han besatt var heller inte till för privata ändamål. Det visste han, att om man svingade spöet som fick renarna att flyga för egen räkning så var det slut med flygturer och klappar.
- Gå nu ut i stallet och kolla så att allt är klart innan du ska ut, sa tomtemor och daskade till tomtefar med grötsleven.
- Aj.
- Sluta fjanta och ge dig iväg.
Långtradaren mullrade utanför, det lät som snarkningar.
Svåra tider hade kommit. Bolaget med stort C hade inte bara kapat åt sig tomtedräkten, utan hade sett till att få med andra klausuler. Sugen på sött som tomten alltid varit hade det inte blivit så mycket läsa av "uti de där små bokstäverna". PR-shower, photo-opps och galor. Han stod plötsligt på en halvtrappa till Sunset Boulevard och låtsasskrattade framför fotografer.
Riing!
Inte på självaste julafton, tänkte han och svarade i mobilen.
- Tomteverkstan!
Han visste mycket väl vem som ringde, han hade ju nummerpresentatör. Men han höll god min och låtsades som ingenting.
- Det är dags att vakna ur Törnrosasömnen. Vi har väl vår deal? ekade rösten i andra ändan.
Nu hade bolaget även börjat lägga sig i produktionsfaktorerna. Utan att minnas omständigheterna sa rösten i andra änden, inom citationstecken, att tomten nu hade ett litet sms-lån också. Att Nisse krävt mer än träleksaker och ville sannerligen vara on-line. Inte för att tomten begrep nåt om Facebook och Youtube. Men Nisse ville ha trådlöst tillträde till stora vida världen. Och eftersom familjen i tomteland inte alls kunde skryta med speciellt mycket kapitalinkomster - men hallå...hela deras image byggde ju på det immateriella - så hade Nisse helt enkelt tröstat sig med ett lån från C C-bolaget på en av PR-resorna i Asien och tagit med sig elektroniken hem i smyg.
Riing!
Tomten förstod inte hur telefonen kunde ringa fastän han redan pratade i den. All denna teknik, alla dessa knappar.
- Tomteverkstan! sa han igen. Jag förstår. Tack, tack.
Som om det rörde sig om en vanlig förfrågan på en leksaksbil. Han ville ju inte att tomtemor skulle tro att han tappat förståndet.
Han fick en ny smäll av grötsleven i pannan och masade sig sedan ut i stallet där Nisse satt på några halmstrån och väntade.
- Hur är det pappa?
- Min son. Vi har ont om pengar. Det blir tuffa tider. Jag måste nog avskeda i verkstaden. Varsla, eller vad det nu heter. Vi kanske måste flytta tillverkningen till något låglöneland.
- Ett land utan snö!?
- Jajemen, det ser inte bättre ut. Är allt på plats?
Tomten snärtade till med piskan. Men ingenting hände. Rudolf stod längst fram, bara vände huvudet och stirrade.
- Rudolf flyg, ropade tomten.
Men Rudolf bara stirrade. Nisse hoppade av släden, återvände till halmen och satte sig.
Riing!
Åh, inte nu igen.
- Tomten i stallet, svarade han.
- Vi har väl vår deal? ekade rösten åter i andra ändan.
- Nej! Ingen deal, skrek tomten som tappade fattningen. Samtidigt fick han ånyo en smäll i huvudet av grötsleven. Han satt tydligen i köket igen.
Han vaknade med ett ryck.
- Nu är det dags att vakna ur Törnrosasömnen, sa tomtemor. Det är julafton. Sluta sov. Ut med dig i stallet och kolla så att allt är klart. Och glöm inte att köpa fil på hemvägen, sa hon. Vi har nästan slut.
Ute i stallet satt Nisse med ett brett leende på läpparna, full av förväntan, redo med renarna.
- Ska vi åka nu pappa?
- Håll i dig ordentligt, sa tomten och snärtade till med piskan. Renarna flög och det var åter helig natt i vinterriket. Allt var som vanligt. Nöd och tristess, lycka och sång. Rus och lättja. Gåvor av kärlek till en nästa. Ljus och mörker i salig blandning.
Åh dessa maror från människornas värld, tänkte tomten och satte sig till rätta i släden. Tur att det bara var en otäck dröm.
- God jul Nisse, sa han. Nu åker vi.
- God jul du med pappa.
Så jobbar vi med nyheter