Malin Stenman, sakkunnig i jämställdhetsfrågor på länsstyrelsen, är den som leder projektet.
Kan du berätta lite om Gå din egen väg – vad är det?
– Det är en informationssatsning som syftar till uppmärksamma frågor om jämställdhet kopplade till studieval och yrkesliv. Det handlar om att sprida kunskap om de här frågorna för att kunna bryta könsstereotypa val när det gäller studier och yrkesliv. Bakom satsningen står länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens läns landsting och fem kommuner; Kiruna, Luleå, Övertorneå, Arjeplog och Piteå.
Varför är det här så viktigt?
– Det finns många strukturer, normer och föreställningar kopplade till kön som gör att många väljer könsbundet till gymnasiet. Hela gymnasiemiljön är väldigt könsuppdelad, det finns pojkprogram där det går en majoritet av pojkar och flickprogram där det går en majoritet av flickor. Studievalen fortsätter även högre upp i studierna med en uppdelning mellan kvinnor och män. Det här fortsätter i arbetslivet där kvinnor och män får olika förutsättningar. De sektorer där många män arbetar har högre löner och ofta bättre villkor och i kvinnodominerade sektorer har man generellt lägre löner och sämre villkor. Man ser det väldigt tydligt redan på gymnasienivå hur uppdelningen formar sig och sedan fortsätter ut i arbetslivet. Därför vill vi jobba med ungas syn på vad som är möjligt att bli.
– Jag tycker att en förutsättning för jämställdhet är att unga har lika möjligheter att söka program, utan att ha några skygglappar på sig. Att de vågar och vet att de kan bryta mot könsnormerna. Det ger en större bredd av möjliga karriärer att satsa på och ungdomarna får större makt i sina egna val. Det är ju inte så att vi vill att någon ska välja något speciellt – det viktiga är att alla kan göra vad de faktiskt vill, utan att normer påverkar valet.
Hur informerar ni?
– Dels har vi skickat ut en rapport och en broschyr till alla skolor och tagit fram samtalskort som kan användas av lärare och studie- och yrkesvägledare, dels har vi skapat en Facebooksida där vi sprider olika budskap kopplade till jämställdhet, studier och yrkesliv varje vecka. Där kan vi nå en bredare målgrupp för att sätta fokus på de här frågorna. Vi startade kampanjen i april men det är mer nyligen som vi fått fler följare och kommentarer.
Vad har ni fått för reaktioner på Facebook?
– Vissa budskap har delats och gillats av väldigt många, så det har fått ett stort genomslag. Men vi har också sett att en del budskap får väldigt mycket kommentarer, framför allt från män. Vissa är nyfikna eller ifrågasättande och undrar varför vi bryr oss, och sedan har vi även en del kritiska röster som vi måste bemöta och det tycker jag är ganska intressant.
Vad är det som är intressant?
– Att man ställer sig kritisk till jämställdhet och till att utmana könsnormer. Och att det inte är någon självklarhet att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar. Vi har fått många positiva och stöttande kommentarer också, men man märker att det finns väldigt mycket att jobba med. Framför allt att få med männen på tåget. Vi försöker att visa att jämställdhet inte är en kvinnofråga – det berör flickor, pojkar och även män – och det är det som folk blir provocerade av, man tar det personligt. Men det är strukturerna vi fokusera på.
Varför är det här länsstyrelsens sak?
– Vi har som uppgift att sprida kunskap om de jämställdhetspolitiska målen, att se till att de får genomslag i länet och verka för ett jämställt län. I veckan släpptes regeringens nya jämställdhetsskrivelse och jämställd utbildning finns med som ett av de nya delmålen, så det känns jättekul att vi var tidigt ute.
Vad har du sett för resultat av kampanjen?
– Vi har fått bra respons från några skolor, det är ju upp till dem hur de prioriterar. Jag tänker att det är ett långsiktigt arbete och att man behöver fortsätta i det här spåret, men också att det är viktigt att lärare och studie- och yrkesvägledare har tid att jobba med de här frågorna.