Hur kan vi ens ifrågasätta vegetarisk mat

Kultur och Nöje2015-09-23 06:00

Efter att ha läst artikeln om Gällivare som infört en köttfri dag i skolan känner jag en stor glädje. Ännu en kommun som vill göra skillnad. Snabbt träder kritiska vuxna fram och tycker man måste få välja, inget tvång. Jag blir förvirrad. Vi pratar om mat. Eleverna får ett mål varm mat, näringsberäknad och med all säkerhet klimatsmart, hur kunde de bli ett problem? Hur kan några köttbitar på varje tallrik, som i det stor hela kommer göra stor skillnad, vara så laddat?

Åsikterna på nätet går isär. Man pratar om att det inte är ortens kultur att inte äta kött, man pratar om att svinnet kommer bli enormt eftersom få barn äter bönor och någon gör sig rolig att man måste äta arton kilo gurka per dag för att få samma näring som en liten bit kött innehåller. En komisk gurk-följetong som rullat bland oss vegetarianer och veganer den senaste tiden. Vegetarianer betar varken gräs eller gurka och vad gäller Norrbottens köttkultur kan jag säga att min pappa (som är både norrbottning och jägare), både tuggar och sväljer och backar på min vegetariska mat.

Min första tanke är: Men skärp till er! Sen sansar jag mig och intalar mig själv att det måste handla om ren okunskap. Måste.

Jag undrar egentligen varför inte alla Sveriges skolor idag är mjölk- och köttfria ur hälso- och miljösynpunkt, eller åtminstone har ett par köttfria dagar i veckan. Om vi ska ha ett hållbart samhälle kan vi inte äta den mängd kött vi äter idag, och vem vill inte ha ett hållbart samhälle?

Rapporter som presenteras visar dessutom på hur skadligt kött är. Livsmedelsverket rekommenderar ett maxintag på 500 g i veckan och det börjar bli svårt att motivera att mjölk ger starka ben, då motsatsen bevisas. Förresten, vilka andra däggdjur än människan dricker ett annat däggdjurs mjölk, som dessutom är till för kalven som måste lämna kon för att människan ska få kalvens mjölk? Förstår ni mitt resonemang? Förhoppningsvis några av er.

Jag läser ett kompendium, "Djurindustrin och klimatet". Där kan man läsa att

”... energiåtgången för att producera ett kilo av de vanligaste köttsorterna på våra breddgrader – griskött och nötkött – 8,3 respektive 12,8 kilowattimmar (kWh). För att framställa ett kilo baljväxter, som innehåller mycket av det protein som människor annars får via animalierna, behövs 0,86 kWh och för potatis endast 0,44 kWh”.

Hur kan vi ens ifrågasätta vegetarisk mat i skolan? Tänk på det och välj att inte blunda. Dina öppna ögon kommer att göra skillnad.

KRÖNIKA

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!