â Jag tror det kan bli vĂ€ldigt speciella texter, sĂ€ger Monika Loiksaar-Lund, en av eldsjĂ€larna i föreningen och den som först kom pĂ„ idĂ©n om en antologi.
Hemma vid köksbordet i Pajala förklarar hon att vem som helst frÄn svenska eller finska Tornedalen Àr vÀlkommen att dela med sig av sin historia. Det gÄr bra att skriva pÄ svenska, finska och meÀnkieli, de tre förvaltningssprÄken. NÄgra andra krav Àn att bidragen ska handla om hur det Àr att leva nÀra grÀnsen finns inte.
â Det fĂ„r vara nutid eller historia, smĂ„tt eller stort, personligt eller om trakten. Huvudsaken Ă€r att det gĂ„r att trycka i en pappersbok, sĂ€ger Monika Loiksaar-Lund.
Bara 300 meter bort rinner grÀnsÀlven Torne Àlv. PÄ andra sidan höjer sig det finska fastlandet. Just detta tror hon kommer att sÀtta en alldeles sÀrskilt prÀgel pÄ berÀttelserna.
â Att fĂ„ leva sĂ„ nĂ€ra ett annat land Ă€r en tillgĂ„ng. Finland representerar det östliga. Samtidigt Ă€r det hĂ€r en extrem glesbygd med lĂ„nga avstĂ„nd, men med en nĂ€rhet mellan mĂ€nniskor som jag tycker ger fĂ€rg och must.
SjÀlv har Monika Loiksaar-Lund sina rötter i Estland, men Àr född pÄ den sydsvenska vÀstkusten dÀr hon har bott i Göteborg och Lysekil tills för sjutton Är sedan. Det var ocksÄ dÀr hon stötte pÄ en lokalt besjÀlad antologi skriven av mÀnniskor frÄn samma ort. Under en trÀff med nÄgra av de andra medlemmarna i Föreningen Norden Pajala kom hon plötsligt ihÄg boken igen:
â Vi pratade om hur lite det hörs frĂ„n Finland i svenska medier. Det Ă€r 200 Ă„r sedan Finland och Sverige gick isĂ€r och det Ă€r konstigt att vi glömt bort den delen av historien. Vi ville rĂ„da bot pĂ„ det, sĂ€ger hon.
Tornedalsboken blir nu Pajala-avdelningens bidrag till Föreningen Nordens pÄgÄende 100-Ärsjubileum. I slutet pÄ februari gick föreningen ut med sin förfrÄgan om texter.
â Det har droppat in manus hela tiden. Men vi vill gĂ€rna ha Ă€nnu fler. Fast det Ă€r brĂ„ttom. Stoppdatum Ă€r mĂ„ndagen den 15 juli, sĂ€ger Monika Loiksaar-Lund.
En redaktion som förutom henne sjÀlv bestÄr av översÀttaren och kulturskribenten Anneli MÀkinen, kulturskribenten Sören Skogsdal, Linnea Huhta, vinnare i Poetry slam i Norrbotten och en av Sverigefinalisterna samt Kyösti Satokangas, kulturchef i finska Kolari, ska stÄ för urvalet.
â Vi kan inte lova att allt kommer med. Men utgĂ„ngspunkten Ă€r att peta sĂ„ lite som möjligt i materialet, sĂ€ger Monika Loiksaar-Lund.
De har Ànnu inte bestÀmt om det ska vara bilder i boken.
â Men en som skrivit en text hade skickat in en bild till texten och det sĂ„g bra ut. Alla som fĂ„r med sina texter kommer ocksĂ„ att presenteras med namn, Ă„lder ort och lite kuriosa, sĂ€ger Monika Loiksaar-Lund.
Hon bedyrar muntert leende att de inte har âtjuvlĂ€stâ nĂ„gonting Ă€nnu.
â DĂ€remot har vi sett Ă€r att största delen av bidragen hittills â omkring femtio procent â Ă€r skrivna pĂ„ meĂ€nkieli. En hel del Ă€r skrivna pĂ„ finska och nĂ„gra pĂ„ svenska. Egentligen Ă€r det vĂ€l inte sĂ„ konstigt eftersom meĂ€nkieli Ă€r det sprĂ„k som talas mest hĂ€r, sĂ€ger Monika Loiksaar-Lund.
Den tresprÄkiga utgÄvan ska tryckas av bokförlaget Tornedalica. Att det har blivit ekonomiskt möjligt beror pÄ att föreningen sökt och fÄtt pengar frÄn en rad fonder, samt pÄ ett samarbete med finska Kolari kommun.
â Det Ă€r en rik kommun, tack vare turistanlĂ€ggningarna kring YllĂ€s. Men de har ocksĂ„ en mycket engagerad kulturchef, Kyösti Satokangas. SĂ„ de kör ocksĂ„ det hĂ€r projektet, sĂ€ger Monika Loiksaar-Lund.
En tanke Àr att boken ska presenteras pÄ Nordiska litteraturveckan i november:
â Men hinner vi inte till dess gör det inte nĂ„gonting.
För Monika Loiksaar-Lund Àr projektet en chans att nÀrma sig sitt östliga ursprung. Men hon Àr övertygad om att boken ocksÄ kan fÄ en bredare betydelse:
â Bra skrifter som sĂ€tter ord pĂ„ kĂ€nslor och tankar ger en starkare identitet till mĂ€nniskan och bygden. Det Ă€r viktigt.