”Virus sprids lättare på vintern”

Februari är numera bland föräldrar allmänt känt som vabruari. Det är nämligen den månad under året där föräldrar tar ut vård av barn som allra mest.

Foto: Emma Eriksson

Hälsa2016-01-30 06:00

På Försäkringskassan sticker februari ut som den månad då småbarnsföräldrar är hemma som mest för att vårda sina sjuka barn. Det är så vanligt att vabruari har blivit ett begrepp. Och även om det finns saker att göra för att hålla nere sjukdagarna är det omöjligt att helt undgå smittan. Det menar Åke Stenberg, överläkare på barnkliniken på Gällivare sjukhus.

Varför sticker just februari ut som vab-månad?

– Det är en intressant fråga. En del virus sprids mycket mer på vintern än på sommaren och ger en del epidemier, inte nödvändigtvis alltid i februari. Men slår man ut det under några år så kanske februari sticker ut. Vi har ju RS-virus exempelvis som kommer varje vinter men är väldigt sällsynt på sommaren och ger många sjuka småbarn som måste vara hemma. Sedan har vi också vinterkräksjukan som är vanligare på vintern. Dessutom så beter vi oss också annorlunda på vintern. Vi håller oss mer inne och umgås och är inte ute så mycket som andra tider på året, och det kan också spela roll för hur smittor sprids. Det verkar också lite som att efter jul och nyår när alla har träffat släkt och vänner i olika omgångar så kommer det också i gång lite fler förkylningar. Det är ju träffar som man inte så gärna ställer in.

Är det framför allt förkylningar och magsjuka som går mest just nu?

– Om vi exempelvis ser till RS-viruset så verkar det i år vara en lindrigare variant. Vartannat år brukar det vara en intensiv tidig period under vintern och vartannat år en senare och mer godartad epidemi av RS-virus. När jag tittar på Folkhälsomyndigheten som har kurvor man kan följa vecka för vecka så verkar det inte riktigt ha kommit i gång än i år. Här i inlandet är vi ofta lite senare än i storstäderna där virus sprids lite fortare, det beror bland annat på att det är lite mer glesbefolkat.

Har du några tips för hur man kan undgå smitta?

– Det är de vanliga råden med att ha en god handhygien och att man inte nyser på varandra eller på händerna och sedan tar i varandra. Att vara ute lite mer är också bra. Men att helt skydda sig mot virus är inte möjligt. Många av de här infektionerna smittar ju dygnet innan man blir sjuk och det är inte alltid man heller kan säga var smittan kommer ifrån.

Finns det något läge där smittan kan bli farlig?

– Det är de minsta spädbarnen som är lite ömtåligare som kan få besvärliga infektioner och behöver sjukhusvård för att exempelvis få stöd med andningen eller att de tappar mycket vätska och behöver behandling för detta. Sedan finns det enstaka både barn och vuxna som har en tung behandling för kronisk sjukdom som sätter ned immunförsvaret som kan behöva tas om hand.

Märker du av ett större tryck på ­patienter?

– Hos oss är det lugnt just nu, de lindrigare infektionerna tar man ju hand om hemma så de ser ju aldrig vi. Till oss kommer bara de svårare fallen, de små spädbarnen eller barnen som har en allvarlig grundsjukdom av något slag.

Vabruari

Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn (Vab) ges till föräldrar som behöver vara hemma från jobbet för att vårda ett sjukt barn.

Vab används mest under barnets ­andra levnadsår, under 2014 var det 55 procent av alla barn i åldrarna 1–11 år som blev sjuka då föräldrar behövde vara hemma från arbetet.

5,9 miljoner

Totalt var föräldrar i Sverige ­hemma och vabbade nästan 5,9 miljoner ­arbetsdagar under 2014.

Under 2015 var det 38 000 fler personer som fick tillfällig föräldra­penning jämfört med året innan.

Totalt betalades 120 000 fler vabdagar ut under 2015 än året innan, något som tros bero på en tuffare influensaperiod kombinerat med ökade barnkullar.

Stora skillnader

I Norrbotten tog föräldrar i Arjeplog ut flesta vab-dagar under 2014 med 4,8 dagar i snitt. Föräldrarna i Över­kalix tog ut minst antal dagar med 1,9 dagar i snitt.

Källa: Försäkringskassan

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!