Kjell Törmä har en diger samling foton i sitt arkiv. Dessutom har han struktur på bilderna så han kan lätt hitta en av 13 000 bilder som han samlat på sig i projektet.
Allt startade för många år sedan då Kjell Törmä fick ett kommunalt uppdrag att fotodokumentera gamla Kiruna innan staden började förändras.
– Jag fick uppdrag av kommunens projektchef att dokumentera staden som den såg ut då. För att bevara det för framtida generationer. Det skulle hamna i något arkiv.
Det var 2009 som dokumenteringen startade och snart insåg Kjell Törmä att en dröm skulle kunna förverkligas med det digra bildmaterial som han skaffade under det året.
– Jag har alltid drömt om att göra en dokumentärfotobok. Jag insåg att då, om någon gång, så måste jag göra en bok. Just innan tryck så ringde kommunens inköpschef och beställde som julklapp till alla anställda. Då var jag ju ekonomiskt i hamn, för det är ett riskprojekt i allra högsta grad. Men det gick jättebra.
Det är fredagen den 7 juni 2019. En Kirunabo betraktar och begrundar rivningen av Kirunas gamla stadshus, som måste ge plats för gruvbrytningen.
Sedan har han fortsatt med utgivning i egen regi. En första bok blev en andra och sedan en tredje.
– Någonstans där, med tredje boken, som handlar om åren 2012-2015, tänkte jag att nu har jag följt staden och Kirunaborna sedan centrum var i stort sett opåverkat, nu måste jag ju fortsätta tills vi har ett nytt centrum igång. Det får bli slutpunkten.
Den femte boken, "Ögonblick i Kiruna", släpptes nyligen, och innanför dess pärmar har Kjell Törmä fångat ögonblicken mellan 2018 och 2022.
– Åren efter 2015 har bara blivit mer och mer dramatiska. Rivningarna har accelererat och husflyttningarna kom igång 2017. Man har byggt ett nytt centrum. När jag började det här projektet en gång i tiden så kände jag att jag hade koll på allt som hände i staden. Nu kan byggnader i centrum komma upp och jag har missat det. Det är omöjligt att hinna ikapp.
Om tre år, 2025, ska Kiruna kyrka flyttas mot den nya stadskärnan, men ännu ståtar den på sin kulle i det som snart är Kirunas gamla centrum.
Men även om ambitionen var att avsluta bokserien i och med att nya centrum invigts så kan det finnas en öppning för fler böcker.
– Den här sista boken slutar med att nya centrum öppnar och då har jag ju egentligen fullföljt min målsättning. Från ett opåverkat till ett nytt centrum. Jag kan inte sluta, helt enkelt. Det känns jättekonstigt att avbryta här när det är så mycket som återstår att göra. När kyrkan flyttas, då kan man nog säga att det är så pass mycket som har hunnit rivas i centrum. När kyrkan försvinner så är det lite så att själen i gamla centrum har flyttat någon annanstans.
Torsdag den 1 september 2022 kl. 11.51. Det är knappt tio minuter kvar till öppningen av Kirunas nya centrum och längs Torggatan är det en salig blandning av nyfikna Kirunabor, hantverkare, fotografer och journalister.
Du hittar nya vinklar hela tiden i det långa projektet. Hur funkar det?
– Första året sprang jag åt alla håll samtidigt och jag insåg att så kan jag inte jobba. Det blir stressigt och ingen struktur. Jag började försöka tänka: vad är det som kommer att försvinna på några års sikt? Börja med att dokumentera det då och fånga det innan det är försent.
En promenad i decemberskymningen.
Det är ett digert fotoarkiv som han förvaltar. 13 000 bilder finns i arkivet. I böckerna har han samlat 2 000 bilder återgivna med bildtexter.
– Jag kan inte livnära mig på böckerna men jag får det att gå runt. Eftersom jag gör allt själv så behöver jag inte betala någon annan. Jag har faktiskt snott en idé från Borg Mesch. Han byggde upp sin verksamhet genom att ta gruppbilder på rallare. Sedan sålde han kopior till dem. Jag försöker att ha gruppbilder, varje person som är på bilden vill ju säkert ha en bok. Jag måste tänka så, för finansieringen är det svåra. Att få det att gå ihop.