Robert Downey Jr är perfekt som "Iron Man"
Iron manI rollerna : Robert Downey Jr, Gwyneth Paltrow, Jeff Bridges med fleraRegi: Jon Favreau Speltid: 2 tim 5 minÅldersgräns: 11 år
Robert Downey Jr bygger på superhjältemyten, och -dräkten, i "Iron man". Foto: UIP
Foto: Photo Credit: Zade Rosenthal
Oj! Vänta! Backa bandet. De är inte islamister.
De klär sig som islamister, bor i afghanska grottor som islamister, kidnappar västerlänningar som islamister - men de var visst organisationen "De 10 ringarna", inställda på världsherravälde och pratande en massa olika språk. Som ungerska. Allt för att Iron man-projektet ska undvika att stöta sig med muslimska intressegrupper.
Visst är det komiskt och inte så lite löjligt. Precis som det mesta med Iron man. Men det är gjort med så mycket charm och glimt i ögat att man förlåter allt. Nästan.
Mångmiljonären, ingenjörsgeniet och vapentillverkaren Tony Stark blir alltså kidnappad av isla... sorry, "10 ringar". I fångenskap får han ett litet superkraftverk inopererat i hjärtat och bygger en krigsrobotrustning som han använder för att fly. Han har blivit Iron man.
Robert Downey Jr är den ena anledningen att se denna film och dess minst två garanterade uppföljare. Han gör rollen som Stark/Iron man med exakt rätt blandning av allvar, humor och "vad-gör-jag-här"-uppsyn. Filmens självdistans gör att den undviker att gå Batman-vägen, vilket är tur eftersom just denna väg inte sällan leder rakt till Daredevil-träsket.
Den andra anledningen är själva Iron man.
Rustningens metalliska surrande och klickande, dess coola, detaljerat skildrade design ("släng in lite hot rod-rött", säger Stark över ett glas whisky) och inte minst hans politiska resonemang om vem han egentligen ska slåss mot gör honom till en hjälte som flyger rätt in i åttan på postmodernismens måltavla.
Att betyget inte blir snäppet högre beror på klumpig produktplacering och extrem manusförutsägbarhet. Ansträng er lite!
Så jobbar vi med nyheter