Vad lockade dig till det jobbet?
– Det är lätt att förfalla till någon romantisk naturlyrik kring norrsken och blånande fjälltoppar. Men för mig är det intressant med kontrasterna i det ganska kärva livet i norr. Norrbotten är så långt från världens mitt att det präglar människorna som bor där och det finns en kraft som jag som sörlänning upplever som väldigt intressant.
– Jag har filmat i Norrbotten flera gånger och under mina resor så har jag fått smak för den här delen av landet som jag ser som den intressantaste regionen med det mångkulturella livet och en urbefolkning som jag fått äran att lära känna. Jag sökte ett liknande jobb för ungefär fem år sedan men då var jag i gång med förberedelser till några filmprojekt så då passade det inte i tiden, men nu kände jag att det var rätt läge att ta en paus från filmandet.
Vad vill du kunna bidra med?
– Jag har ju ett hyfsat stort nätverk efter alla mina år i filmbranschen så jag hoppas på att kunna locka upp filmprojekt och kunna påverka den typ av berättelser som bör göras från länet.
– Det är viktigt att få en bredd så att det inte bara blir ensidiga norr-romantiska berättelser. Det handlar det också om att fortsätta på den inslagna vägen och hålla liv i filmarbetarbeståndet i Norrbotten. När jag själv jobbade i Norrbotten 2012 märkte jag att det finns väldigt bra filmarbetare där. Man håller en hög kvalitet och det är livsviktigt att hålla liv i deras kunskaper, och det gör man genom att spela in många filmer. En del i mitt uppdrag är att få till filminspelningar, både breda publikfilmer som ger goodwill för landsändan, men även en smalare konstfilmer som går på festivaler.
Vad är ditt mål med Filmpool nord?
– Jag hoppas att kunna fortsätta projekten som ger lyskraft åt Filmpool nord och regionen. Jag tänker mig en utveckling liknande den som skedde i Trollhättan på 90-talet då Filmpool väst fick i gång en produktion som blev tongivande för den regionen. Bland annat spelades Lukas Moodyssons ”Fucking Åmål” in där, och von Trier lockades dit för att regionen hade något att erbjuda. I Norrbotten har Åsa Larssons böcker gett filminspelningar i Kiruna som pågår just nu. Det ger inte bara arbete till filmarbetare utan gör att även orten lever upp som filmstad.
– Min föregångare har gjort ett väldigt bra jobb och har verkligen breddat filmen och satt regionen på kartan och det arbetet vill jag fortsätta med. Ju mer film man gör desto större chansen är att något blir väldigt bra, och det finns en väldigt stor sprängkraft i det. Man kan ju exempelvis se på tv-serien ”Bron” som blev väldigt viktigt för den regionen och sålts till nästan varje land i världen.
Hur länge blir du kvar?
– Jag har ett förordnande på två plus två år, så det här är inget tillfälligt utan en satsning på riktigt. Jag är ju intresserad både av regionen och av filmpolitik i stort och jag ser en chans att jag kan hjälpa till med min erfarenhet och mina kontakter på ett sätt som jag kan göra när jag inte jobbar med mina egna filmprojekt.
– Jag har barn i tonåren i Stockholm så jag kommer att jobba på distans vissa veckor, bland annat med att sköta möten med filmbolagen som har sitt säte här. Men jag räknar med att vara i Luleå minst hälften av tiden varje månad.