I slutet av ett tidernas bÀsta "Simpsons"-avsnitt har ett alkoholförbud i Springfield precis hÀvts, och dramats hjÀlte Homer utbringar en skÄl med de firande stadsborna:
"To alcohol. The cause of â and solution to â all of life's problems!"
Med "En runda till" gör Thomas Vinterberg nÄgot liknande. Han höjer glaset och utbringar en skÄl för vÀrmen, gemenskapen och lyckan som kryper pÄ efter ett par enheter. Samtidigt riktar han en nykter blick pÄ den danska alkoholkulturen, missbrukets mekanismer och konsekvenser samt tristessen och den existentiella Ängesten hos medelÄlders personer ur medelklassen.
Handlingen kretsar kring gymnasielÀraren Martin, som har tappat livsgnistan bÄde hemma och jobbet. Hans kompisar i lÀrarkollegiet, Tommy, Nikolaj och Peter Àr ungefÀr lika less pÄ tillvaron. Men kvartetten har snubblat över en möjlig lösning. Enligt en norsk filosof Àr mÀnniskan född med en halv promille för lite i blodet och gÀnget bestÀmmer sig för att testa teorin i praktiken.
Experimentet gÄr över förvÀntan. Ett par jÀrn före frukost gör susen. För Martin ÄtervÀnder glÀdjen och spontaniteten bÄde i Àktenskapet och klassrummet. Tillvaron Àr spÀnnande och behagligt lös i kanterna. Och oj vad törstig man blir. I alla fall i början nÀr livet leker och Mads Mikkelsen hinkar vodka och ÄrgÄngsvin med samma ansiktsuttryck som i sina reklamfilmer för Carlsberg.
Inte för att spoila hur det gÄr sen, men alla som har prövat att vara full pÄ jobbet fem dar i veckan kan nog gissa. SÄvÀl medelÄlders kroppar som anhöriga rÄkar illa ut och det blir snart tydligt vem i gÀnget som bara turistar i alkisvÀrlden och vem som har checkat in för gott.
GÀngets förvandling till spritmarinerade "Döda poeters sÀllskap"-magistrar kÀnns aldrig sÀrskilt trovÀrdig, och inte den följande baksmÀllan heller. Men det spelar egentligen ingen roll nÀr vi har en sÄ vÀlspelad och vÀlskriven film framför oss dÀr Vinterberg skickligt utnyttjar alkoholrusets pirriga oförutsÀgbarhet som bÄde komisk och dramatisk motor. SkÄl, for helvede.