Konsert
Bo Kaspers Orkester
Piteå Dansar och Ler, Stora scenen
Torsdag, kl 23.30
Betyg: 4
Svenska medelklassens eget husband Bo Kaspers Orkester firar 20-årsjubileum i år. Så innan jag gick ner till Stora scenen på PDOL tänkte jag, en aning cyniskt, att nu kanske de ändå har tröttnat, nu turnerar de nog bara för pengarnas skull, eller av gammal vana. Det var väldigt fel. Trots många gråa hårstrån visar sig gamlingarna vara lika vitala som vilka Eric Saade-ynglingar som helst. De sätter tonen direkt i öppningslåten "Vi kommer aldrig att dö". Dyster och majestätiskt mullrande - en synth-anthem i miniformat. Chockerande bra.
Orsaken är främst sångaren Bo Sundström. Han har alltid varit en karismatisk frontperson. Men den här kvällen är han en fullkomligt strålande entertainer. Mellan vild can-can-dans (!), peppade tjut och akrobatiska konster skämtar han spjuveraktigt med publiken. Rider han på något slags hemvändarrus, gammal Piteåbo som han är?Lycklig är han i alla fall. Men det trappas såklart ner och blir lugnt och sorgset också. Ingen BKO-konsert utan tydliga nyanser. "En ny skön värld" är som en trygg, tröstande famn som man vill gråta ut i. "Brev" likaså. Även om de stillsammaste bitarna nästan överröstas av skränet från det närliggande öltältet.
Visst är BKO fortfarande medelklassens slätstrukna husband, vars ojämnhet på skiva är välkänd. Men inför denna oväntade, koncentrerade energiurladdning, en 17 låtar lång hitkavalkad, måste jag kapitulera. Synd bara att de avslutar mediokert med trivialiteten "I samma bil".