Vadstenabandet Close Quarters spelar den sortens rock ’n’ roll som brukar betecknas som ”högoktanig”, vilket vanligtvis brukar vara liktydigt med ”fantasilös”. Sångaren Fredrik ”Taliqua” Josefsson har en klassiskt bajsnödig rockpipa som fyller sin funktion väl och bandet klämmer ur sig högoktanig (hrm) och 80-talsdoftande sing-along-rock som för tankarna till både Poison, Motley Crue och Backyard Babies. Att titelspåret är skrivet tillsammans med de sistnämndas frontman Nicke Borg kommer därför inte som någon större överraskning. Inte heller att hälften av bandmedlemmarna ser ut som Dregen, alternativt Nikki Sixx.
”The Boys Are Back”, ”My Way Or The Highway”, ”Crazy World”, ”Broken Wings”. Rockklyschorna staplas på varann både text- och musikmässigt. I My Way Or The Highway bjuds vi till och med på en tonartshöjning lagom till sista refrängen. Friday Feeling har lite sköna Guns N Roses-vibbar, med undantag för den generiska och smått hjärndöda texten. Lyckas man lära sig raden ”Hey, come on, let’s get the friday feeling” kan man med lätthet sjunga med på i stort sett hela låten. Visserligen är originalitet inte något måste för att en platta ska vara bra, långt ifrån, och partyrock kan vara riktigt bra. Men Close Quarters lyckas inte få det att tända till en enda gång på 11 låtar.
Varenda litet gitarrfill sitter precis där det enligt den oheliga rock ’n’ roll-bibeln ska sitta. Gud förbjude att något annat skulle ske. Av någon anledning verkar den här sortens låtsasfarliga raggarbilsrock gå hem väldigt bra i just Sverige. Något jag aldrig har och aldrig kommer förstå. För egen del tycker jag det är stentrist på alla sätt. För trots de tydliga blinkningarna till 80-talet är det inte någon slags retrorock som Close Quarters sysslar med, det är typisk svensk 10-tals hårdrock skräddarsydd för att spelas på Bandit.
Vill jag lyssna på den här sortens musik, där medlemmarna verkar ha lagt minst lika mycket energi på sin look som på musiken, så drar jag på Motley Crues, eller för all del Poisons, första. För jag gillar Motley Crue, och jag gillar i viss utsträckning även Poison. Men jag gillar inte Close Quarters. Det finns ingen som helst anledning att välja den här billiga kopian framför originalen.