LÄS MER OM KENTS AVSKED PÅ DUONOJE.SE
Enligt Wikipedia har Nordmalings kommun 2 546 invånare och i regnet under hemvändardagarna skulle jag tro att drygt hundra av dem stod i leran och tittade på Kent.
"Vilken Kent?!", undrade moster.
Det var 1998 och jag såg Eskilstuna-bandet för första gången. Tidigare år hade marknadsveckan inte direkt radat upp stora namn på scenen och ingen av de som ställt sig i regnet kunde ana vad som skulle hända med dessa popsnören lite senare. Verkligen hade gett dem plats på Absolute Music-skivorna och nya plattan Isola skulle bli språngbrädan mot de stora scenerna.
Men först skulle en sommarturné med exempelvis graitsspelningar på marknaden i Nordmaling avverkas.
Kent hade hunnit skaffa sig fans i Norrbotten efter spelningar på Kåren och Roxy i Luleå och PDOL 1996 men för mig blev den regniga kvällen i juli första upplevelsen tillsammans med dessa dem. Sedan dess har jag hunnit med obehagligt många konserter, även om jag aldrig mer fick chansen att kliva upp på scenkanten för att skydda mig från vädret. Avståndet mellan oss i jeansjackor och de upphöjda musikerna växte.
Med åren växte Eskilstuna-gruppen och jag minns hur utskrattad jag blev på en fest någon gång kring 2002 då jag slog fast att Kent var "världens bästa band". Där och då kändes det så.
När jag tittar på Adam Bergs vackra avskedsvideo märker jag hur viktig Jocke Bergs musik varit. Jag har inte lyssnat eller saknat bandet på länge men när den vita tigern från Vapen & Ammunition dyker upp i bild, när flickan från Hagnesta Hill vänder sig om, när hundarna från B-sidor springer och självaste döden slår på trumman är det svårt att förbli oberörd.
Sist jag såg Kent live var 2005 på Storängsbotten i Stockholm. I ett enormt tält trodde vi att de nått toppen, att de inte kunde bli större än så och det visade sig att vi hade helt fel. Då regnade det också.
I oktober tänker jag se dem både i Kiruna och i Luleå, för ett sista farväl. Jag räknar inte med att det ska regna i någon av ishallarna men det kommer bli kallt och mörkt.
Precis som Kent lärt mig att det ska vara.