KOLLA IN DUONOJE.SE FÖR DE SENASTE NÖJESNYHETERNA FRÅN LÄNET
Det har inte varit någon enkel vecka.
Endast fyra arbetsdagar betyder större press än vanligt och när ni läser de här orden är det bara att hoppas att jag redan är vaken. En lite lyxigare lördag hade inneburit att jag sitter avslappnat vid tv:n och fängslas av någon superbra serie som jag älskar och lägger tid på. Ett troligare scenario är att jag sitter – med det vi tidigare kallade för läsplatta – vid frukostbordet och proppar i mig så många minuter och scener som möjligt från någon av apparna.
Om jag tar sovmorgon och vaknar för sent är hoppet ute. Då har jag missat viktiga möjligheter att jobba ikapp den förskräckliga högen av tv-avsnitt som bara växer.
Tidigare kunde vi sucka över att komma hem från jobbet vid 17-tiden och "behöva tänka på mat det första vi gör" eller hur det sociala umgänget blev lidande på vardagar för att "det är lätt att man fastnar i soffan".
Nu suckar jag redan innan jag kommit hem på grund av arbetet som väntar där hemma. Vid paddan. Med serier.
Det började redan någon gång kring 2005 då jag inte sett de första avsnitten av "Lost" och halkade efter. Det skulle vara en helt ny typ av serie med mystik i "Twin Peaks"-klass. Men jag antar att det fanns viktigare saker i livet att göra då (som att torka bort sömndreggel ur tentaböcker, kolla på "Paradise Hotel" och lyssna på Anna Ternheim) och när jag väl satte mig in i serien var jag redan steget efter.
"OZ" var det bästa som hänt, "Sopranos" skulle få sin upplösning, "Desperate Housewives" skrev tv-historia och "The Wire" skördade nya serieoffer.
Hade jag vetat vad jag vet i dag skulle jag ha tagit tag i serietittandet på en gång och följt serierna i realtid i stället för att bygga på högen med episoder som måste betas av. Den slutar aldrig växa.
Vissa dagar har jag inte tid att gå till kaffeautomaten och hämta glädjeämnen till skrivbordet på grund av arbetsbelastningen – men om jag skulle bli utbränd så kommer det bero på alla tv-serier som måste följas under det som tidigare kallades fritid. Nu kallas det tv-tid.
Och vem fan har tid att bli utbränd när HBO, Netflix och Viaplay öser in nya tv-serier i paddan hela tiden?
Det är mer än en gång jag har önskat att tv-branschen drabbades av något sorts bakslag, en superstrejk, en ekonomisk kris eller en milleniumbugg. Jag vill dra bort mattan under fötterna på hela industrin – så att jag får chansen att komma ikapp någon gång.
Mitt tålamod börjar bli kort och jag har lagt ner "House of cards", "Homeland" och "24" redan efter en säsong på grund av att jag inte har råd att lägga ner tid på serier som jag inte blir förälskad i direkt. Jag måste prioritera. Hårt.
Det där med kvalitetstid framför tv:n har sedan länge tillbaka försvunnit. Nu pågår serier i bakgrunden samtidigt som jag viker tvätt, lagar mat eller borstar tänderna.
Och snart är det sommar ... Vad ska ni hitta på? Sola? Resa? Gå på festival?
En snabb titt i kalendern säger det mesta. Den 12 juni har en ny säsong av ”Orange Is The New Black” premiär, en vecka senare är det ”True Detective” ...
Om det regnar i sommar kan ni skylla på mig, där jag sitter och nöter serier med ett stressat leende på läpparna.
Vi behöver ta ledigt från det vi tidigare kallade för ledighet. En semester på riktigt.
Snälla tv-branschen – gör samma sak.