Tisdagens show skiljer sig mycket från det Kalle Moraeus tidigare gjort. "En dalkarl i storstan" är en manusbunden historia som behandlar hela hans musikaliska resa, från den första till den sista låten har lärt sig att spela. Den folkkära artisten utlovar en blandning av klassisk folkmusik, jazz och schlager.
– Ser man bara på låtlistan tänker man ”gud vilken soppa av musik”, men berättelserna väver ihop allt. Det finns logiska förklaringar till varenda låt vi spelar, berättar han för Duo Nöje.
Att låta anekdoterna ta plats kan ses som ett naturligt steg för artisten, som på senare år lagt fiolen åt sidan för att lämna plats för underhållaren i honom. Som programledare för "Så ska det låta" och "Moraeus med mera" har han fått en ny publik.
– Jag förstår inte varför de anställt mig på tv – jag uppfyller inte ett enda krav. Jag kan inte prata rent, jag kan inte lära mig något utantill, jag är en medelålders flintskallig man med sex appeal som Grodan Boll – det är inget som är rätt. Men det kanske är det som är bra, konstaterar han.
När Kalle Moraeus kommer till Kulturens hus tror han att publiken kommer känna igen sig i mycket av det han berättar. Han tror att det finns en mental samhörighet mellan länet och hans egna hemtrakter.
– Det är ingen tvekan om att norrlänningarna kommer känna igen sig, det är inte så stor skillnad på dalkarlar och norrlänningar. Det är samma tallskogar vi bor i – Sveriges inland är sig ganska likt, säger han.
Turnén sträcker sig över 18 speltillfällen under två månader och Luleå är det nordligaste stoppet.
– Det finns ett stråk av hemlängtanstoner i föreställningen, jag bodde borta i 25 år och för 10 år sedan orkade jag inte längre och flyttade hem till Orsa. Det gick inte att ljuga för sig själv längre – det är nog väldigt norrländskt också. ”Vi flytt int´” finns här också, säger han.
Moraeus berättar om en kollega till honom som fick kritik på Umeå jazzfestival för att han pratade för mycket, men trots att han själv bjuder många anekdoter tror han inte Kulturens hus publik kommer känna sak.
– Det tror jag inte, det är väldigt mycket låtar vi spelar. Det är säkert upp emot en 20 låtar och det är väldigt spridda skurar – så jag är inte ett dugg orolig, säger han.